Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 Till Göteborgs Handelstidning, Göteborgsposten, Dagny och albnänheten.
Om ”Framåt” och Göte-
borgs Kvinnoförening.
Till Göteborgs Handelstidning, Gö-
teborgsposten, Dagny och
allmänheten.
Den storm, hvilken senast väckts mot »Fram-
åt,» har jag försport nu närmar sig kulmina-
tionspunkten, och det är detta jag afvaktat.
Tills dato har det varit förnämsta och egent-
liga orsaken till min tystnad.
Ty att genast rusa åstad med svar, hade
hvarken varit klokt eller riktigt. Jag var
tvungen vänta så länge, att jag fick den öf-
verblick af motståndarnes läger, jag behöfde
för att vara rättvis och för att icke skada det
jag ville försvara.
Efter dessa anmärkningar ber jag — innan
jag begränsar mig till det, hvilket skall af-
handlas — att få säga, att jag icke betraktar
mitt framträdande såsom endast ett person-
ligt försvar för mig sjelf. Min önskan är,
att man i främsta rummet måtte uppfatta det
såsom ett inlägg i sak, såsom ett försvar af
Göteborgs kvinnoförening och dess program
samt af den idé, hvilken uppbäres af » Famåt.»
Att börja med vill jag bålla mig till lan
delstidningens iedare af den 6 d:s om Göte.
borgs kvinnoförening och >Framåt.»
Denna ledare är utan tvifvel skrifven i allra
bästa afsigt, och jag kan naturligtvis icke an-
nat än vara redaktionen tacksam för den upp-
rättelse, hon velat ge min, som jag förmodar,
af allmänheten ganska illa tilltygade person,
men måste derjemte protestera mot åtskilligt
af hvad som sagts.
Som till exempel att skissen »Pyrrhussegrar»
blifvit intagen af omedvetenhet. Ett fullstän-
digt misstag! Jag var så medveten som nå-
gon om hvad jag gjorde, då jag lät den in:
flyta; förutsåg både att den skulle bli tagen
under debatt och att den skulle väcka för-
argelse. Jag hade nämligen icke glömt, hvar-
ken hur »Messling» eller »Et Zgteskab» förut
blifvit mottagna, båda likasom » Pyrrhussegrar»
bilder ur verkligheten, manande till allvariig
eftertanke och skrifna så allvarligt, man kunde
önska.
»Pyrrhussegrar» tillhör dessutom en litera-
turriktning, hvilken alltmer och mer vill göra
sig gällande, och redan det hade för mig varit
ett skäl för att ta in skissen. Vidare harjag
i Framåt redan förklarat, att det skulle skän-
ka mig verklig tillfredsställelse, om »Pyrrhus:
segrar» hade, för framtiden, gifvit uppslag
till sakrika diskussioner, Att detta uppslag
gifvits i skissens form, tror jag en och annan
vara benägen att stöta sig på, ja, att nästan
betrakta som en förbrytelse.
Men enligt min mening kan skissen mången
gång verka fullt ut så väckande som uppsatsen,
predika lika bra som den, ehuru den sistnäm-
da alltid är i tillfälle att omständligare OcA
mera detaljeradt utveckla sitt ämne:
Med erkänsla läste jag de ord Handelstid- ]
ningen låtit falla om, att kvinnan sjelf är
närmast till att göra sig reda för sin stånd-
punkt till det erotiska och hvad dit hörer,
och jag tillägger, att först då hon sjelf tar
saken om hand, är att hoppas, att hon skall
kunna aftvå det skymfliga och tvetydiga, hvil-
ket i århundraden hvilat öfver de båda kö-
nens förhållanden till hvarandra.
Ja, gå vi blott på allvar till botten af dessa,
skola säkerligen tvetydiga ord och leenden, rö-
rande dem, så småningom försvinna och följ-
aktligen äfven skandalhuwngern sluta med en
fullständig afmattning.
Af det anförda framgår, att jag icke med
bästa vilja kan betrakta det som ett missgrepp
af mig att låta »Pyrrhussegrar> tryckas i
Framåt, i all synnerhet som det är min me-
ning att just få fram sådant, som kan leda
till diskussion och mana allmänheten till att
bli en intresserad medarbetare.
Derföre var det också alldeles oriktigt af
Handelstidningen att — såsom af ledaren kan
förstås — förmoda, att jag skulle ändra tid-
skriftens program.
Det kan möjligtvis, som hon säger, vara o-
försigtigt att öppna Framåts spalter för olika
meningar, men det är icke min tro, och pla-
nen att göra Framåt till ett diskussionsblad
har — det försäkrar jag — varit noga öfver-
tänkt från min sida.
I viss mån kan detta också bevisas af den
lilla artikel, jag skrifvit i tidskriftens 1:sta
nummer, hvilken jag tar mig friheten här
delvis citera:
> Vi vilja framåt, men på hvad sätt? In-
skriptionerna å titelvignetten säga det i korthet:
Fri talan. Dömingen ohörd. Genom skäl och
mötskäl bildas öfvertygelse.
Det är ju nämligen så vanligt, att man icke
bryr sig om att höra mer än ena parten i.en
sak, och nästan lika vanligt är det, att man af
bekvämt hetsskäl, eller hvad det nu annars kan
vara, håller sig med auktoriteter, som styra ens
äsigler och omdömen så radikalt, att man slut-
ligen icke har några alls som äroens egna. En
framstående recensent t. ex. behöfver blott säga,
att en bok är »smutsigt realistisk> eller »>gam:
maldugs konservativ» för att genast få tusentals
eftersägare, som kanske icke engång ha läst det
arbete, han bedömt — för att nu icke tala om
pressen, huru den efter sitt behag leder den
stora allmänheten.
De, som hälla de liberala tidningarne, tro sig
t. ex. genom dessa en gång för alla: bevarade
från ensidighetens och despotismens faror, medan
de, som hålla sig med de konservativa, äro öf-
vertygade om det samma gentemot liberalismens.
Och dock har den s. k liberalismen sin des:
potism likafullt som den 8. k, konservatismen
sin.
Må nu ingen säga, att vi mena: bort med
alla UViberala och konservativa tidningar! Till
en så ologisk slutsats hafva väl icke våra ytt-
randen kunnat leda, men väl till en sådan som
denna: bort med dem alla såsom auktoriteter.
Att Framåt», ginge den än aldrig så bra,
icke någonsin kan blifva en auktoritet, det är
det redligt sörjdt för derigenom, att det lemnas
I
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
