Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt. 13
plats åt alla åsigter, vare sig nu, att de kallas
liberala, konservativa, moderata eller radikala.
Det blir allmänhetens sak att jemföra och
kontrollera. - Och vi bedja äfven allmänheten att
medels för tidskriftens olika afdelningar lämp-
liga bidrag uppmuntra och understödja vårt
företag.»
Härtill vill jag bifoga, att jag anser »Fråm-
åts» idé vara fullkomligt tidsenlig. Litet hvar
följer man med dagens frågor och önskar ofta
att i skrift offentliggöra sin mening.
Härvid bortser jag dock icke från, att äfven
ett diskussionsblad måste begränsa sig ifråga
om innehållets beskaffenhet. Jag vetmycket
väl, att det gifves en hel mängd oväsendtlig-
heter och absurditeter, hvilka böra falla utom
all disskussion, äfvensom att bristande ut-
rymme och dålig stilistisk förmåga måste
bilda ett oöfverstigligt binder vid införandet
af en del opus: besvärligheter man får finna
sig i. 1
Och så en annan sakt Ar väl någon så
utmärkt, så fullkomlig, att han icke mycket
väl bör kunna tåla höra andra åsigter än sina
egna?
Och om man verkligen tror, att ens egna
åsigter äro goda, andras dåliga, kan man då
önska sig något bättre än ett diekussionsblad,
der man öppet och på sak kan bekriga hvar-
andra?
Att striden föres inom samma spalter, ja,
det är, inte annat jag kan förstå, både det
bekvämaste och fördelaktigaste.
Jag måste således alljemt framhärda i min
idé med diskussionsblad, om det också afvi-
ker från Handelstidningens åsigter och det
vanliga inom pressen, i förhoppning om att
denna idé dock måtte ha framtiden för sig.
Härmed ölvergår jag till Göteborgsposten
och Dagny.
Det vänskapsband, hvilket tyckes förefiunas
mellan Göteborgsposten och Dagny, är icke
så alldeles nytt, som man kanske skulle tro.
Redan i våras upptog Dagny ett utfall af Gö:
teborgsposten mot Framåt, och jag vill min-
nas, att det var kort innan nämda tidning, som
prof på sin ringa skarpsinnighet, utpekade
skissen »Messling» såsom ett i hög grad olämp-
ligt opus för en »kvinlig»" tidskrift.
Som gengäld har nu Göteborgsposten låtit
i sina spalter inflyta en del af den artikel,
redaktionen af »Dagny» haft inne i sitt okto-
berhätte, afbandlande Göteborgs Kvinnoför-
ening och dess tidskrift Framåt.
Början af denna artikel, förvrängningarne
al namnet »Framåt», förbigår jag med deu
anmärkningen, att jag utan svårighet skulle
kunna låta »Dagny>» (ny dag) undergå en lik-
nande behandling,
Dagny anser, att »Pyrrhussegrar» skadat
den svenska kvinnofrågan, något jag från
min ståndpunkt på det kraftigaste bestrider.
+ Jag finner det verkligen löjligt, att man
så istadigt håller på det gamla begreppet
»kvinlig> — och mer än löjligt, att det vän-
des som vapen mot Framåt, som just med
lif och själ arbetar på att ta lifvet af det
gamla tråkiga medeltida kvinlighetsbegreppet.
Deremot finner jag, att Dagny med sitt upp-
trädande gjort ett attentat mot denna fråga,
hvars följder vi åtminstone här i Göteborg
redan fått känna.
Först framställer Dagny Stella Kleve såsom
en osedlig person, hvilket skissen icke på
något ställe talar om, och så säger hon, att
Märtha Ulfklo är en »konstruerad vrångbild»,
hvilket icke är sant. En så lång erfarenhet
af lifvet som redaktionens af Dagny, måste
ha lärt henne motsatsen:
I samband wed Stella Kleve stämplas äf-
ven Framåts kvinliga redaktion och återigen
bakom denna Göteborgs Kvinnoförening så-
som osedliga och förnedrade, den sist nämda
så länge hon ej skiljt sig från tidskriften.
Och när Dagny expedierat denna sin mening,
vill hon gråta — gråta mycket, bland annat
öfver att Framåts redaktion »icke förstår den
hederliga pressens wppgift och ännu mindre
den principfasthet och finkänslighet, som fordras
för att föra en kvinnoförenings talan».
Vackra ord, Dagny! Men »man skall icke
tala om rep i hängd mans nus».
Och så undrar hon, om vi möjligtvis skulle
kunna vara »medvetna verktyg för en fiende
till kvinnorörelsen. hvilken brukar Framåt till
att störta hela saken.
På ett ställe säger hon med mycken pa
thos, att det är synd att »>grumla flickans
själ» med sådant som »Pyrrhussegrar».
Det låter också vackert. Men jag frågar
blott, om det icke är ganska antagligt, att de
ogrumiade flicksjälarne, efter att ha tillegnat
sig Dagnys utgjutelser, få smak på den för:
bjudna frukten.
Jag antar nämligen, att Dagny både ligger
på salongsbordet och läses af alla i hemmet
— al både barn. och minderåriga, — hvilket
jag deremot förmodar, att Framåt icke gör,
alldenstund den uteslutande är afsedd att lä:
gas af vuxna menniskor, af sådana, hvilka
redan tänka eller känna behof af att göra
det.
För de allra första ungdomsåren, för barn
och minderåriga, fins ju en hel mängd annan;
lämplig lektyr.
Emellertid, när Dagny icke >»vill gråta»
längre, börjar hon att vilja glädjas öfver vår
kvinnoförenings verksamhet — men vågar
det naturligtvis icke, emedan hon fått veta,
att samma unga kvinnor, som ha tidskriften
omhand, äfven »med uppoffring af tid och
möda samt på ett synnerligen klokt och fram-
gångsrikt sätt» skött föreningens praktiska
verksamhet.
En "liknande sammanställning har också
gjorts i Göteborgsposten under rubriken » Väk-
tare, hvad lider natten?»>, och det vore kanske
icke ur vägen att ta tillfället i akt och fråga
Göteborgs allmänhet, om denna verkligen kan
anse sig ha begått något orätt, då hon under-
stödt kvinnoföreningen i sådana företag, som
hon sjelf gillat, och om det kan läggas kvin-
noföreningen till last att jemte sin öfriga
verksamhet, hvilken går ut på att främja
sjelfständighet och sjelfverksamhet, älven
åtaga sig afbjelpandet af närvarande brist
och nöd inom samhället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
