Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
Jesus af Nazarets dom. — August Strindberg og Jonas Lie.
Kvinna!
Som trodde, att ederna voro ärlighet
och försäkringarne allvar.
Och dukade under och älskade.
Och till sist gaf efter för honom, som
bedyrade, att han aldrig, aldrig skulle kunna
glömma dig.
Och lät honom triumfera och i brin-
nande lidelser njuta din kärlek.
Den lättsinnige!
Som ej egde en tanke för de lidanden
och kval, det elände och de tårar, som
skulle bli en följd af hans seger.
Den uslingen!
Som hos dig tände en brand, hvilken
skall härja din varelse lifvet igenom.
Och lemnade dig sedan.
Och skrattade åt det dagen efter.
Och nu jagar nya offer och tänker på
nya eröfringar. —
Förförda kvinna!
Gråtande Magdalena!
Jag känner dina tysta lidanden. Jag
känner dina hemliga kval. Jag vet, hvad
som framkallar tårarne. Jag vet det allt
och derför gifver jag dig mitt hjertas hela
deltagande och sympati, der dui ensamheten
får lida den veka, känslofulla, öfvergifna
kvinnans aldrig sagda kval.
Jag ser dig sitta vid fönstret och trå-
nande blicka ut i skymningen.
Jag ser dig om aftonen irra omkring
under de dunkla lyktskenen.
Jag ser dig på den bädd, der du i
nattens timmar vrider dig i ångest.
Jag ser dig ångra — — —
Ångra, att du älskade!
Men nu har du en gång varit tanklös
nog och gjort det.
Och derför har allt sammangaddat sig
att drifva och draga dig djupare och dju-
pare ner — ner, der du till sist slukas af
nätten och försvinner i mörker.
Jag ser så väl, huru du motsträfvigt
följer med — men du följer med, ty nya
behof äro väckta, nya kraftflöden öppnade
och syndens ljufhet förförisk och skön i all
dess styggelse och trots eländet.
Ack, att jag visste någonting, som
kunde hjelpa dig!
Ack, att jag kände någon, som kunde
omskapa dig!
Eller försätta dig i frälsande omstän-
digheter.
Men jag vet ingen.
Menniskorna förstå dig ej.
Samhället förföljer dig och gör dig
ännu olyckligare.
Ack, om Jesus från Nazaret ändå lefde!
Han som var publikaners och synda-
res: vän!
Och bror med lidandet.
Och som sade »ve eder» endast till de
dygdige fariseerna, hvilka ville stena ihjel
din syster.
Ack, om han ändå lefde!
Han, hvilkens hjerta klappade så varmt
för sorgens barn och nödens.
Och som lät Maria Magdalena vara sin
förtrogna väninna.
Om han ändå letde!
Då skulle jag leda dig till honom:
Till honom, du föraktade, du nattens
olyckliga barn!
Bort, från fariseerna, som döma dig.
Från de rene, som afsky dig.
Från de rättfärdige, som draga sig för
dig.
É Från de kristne, som lasta dig.
Till honom skulle jag leda dig.
Du synderska! —
Hvarför bäfvar du?
Fruktar du också för honom?
Ingen skulle förstå dig så väl som han.
Ty hans sinne var ej som de andres.
Hans ord äro milda:
Dig varda många synder förlåtna, ty
du hafver älskat mycket. Ieke vill jag
döma dig. Den som är utan synd må
kasta första stenen på dig.
Jesus af Nazarets dom — — —
August Strindberg og Jonas Lie.
(Brev fra Kogbenhavn.)
y) vindesporgsmaalet, der her i Landet
. for Decennier tilbage medte smilende
under Pseudonymet Klara Rafael, som
en attenaarig ung Pige med romantiske Gril-
ler, har efterhaanden paataget sig seldre Mi-
ner, faaet de Rynker, der ikke klader, og
gjör ikke mere synderlig Lykke hos Her-
rerne.
Det har lagt Ungdommens rosenrode
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
