- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 2. årgången. 1887 /
146

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

Rosmersholm på Kristiania teater. — Sirindbergsliteraturen.

lykkket, vil man kunne forstaa, atlIbsens sid-
ste herlige Arbeide i det store Hele faa’r
en udmeerket og Stykket verdig Opforelse
paa Kristiania Theater. Opforelsen er en Be-
givenhed i Theaterets Annaler.

Nu tror vel Leserne, at det er en Lykke
for Theateret selv; thi fuldt Hus maa vel
vere sikret for lengere Tid udover. Jo tak
sa’n, der traf I det. Nei, saa utroligt det end
höres. Noget Kassestykke blir Rosmersholm
aldrig, og det skal vist holde svert, hvis
det aarker at holde sig paa Repertoiret. Thea-
teret blir vist neodt, til for at hamle op lidt
med Circus Busch, at opfore Stykker som
Kalifen af Bagdad, Elverhoi eller en Sondag
paa Amager. Ja det Circus, det Cireus med
sine dresserede Heste, Grise og Lover, jeg
havde ner nevot Beriddersker med, det er
dog altfor forforende for vort Publikum. Ib:
sen med sit Rosmerholm kan bare gaa bort
at legge sig, det nytter saa alligevel ikke at
konkurere.

Strindbergsliteraturen.”
Antikritik
af
Karl. Väpling.

pland nu lefvande svenska författare el-
& ler författarinnor finnes ingen, den der
NA ådragit sig så stor uppmärksamhet,
som just hr Angust Strindberg. Ingen har
i så hög grad som han kritiserats och klan-
drats å ena sidan, medan deremot erkännan-
det och berömmet öfverflödat å den andra.
Orsakerna dertill äro för en opartisk gran-
skare ej svåra att finna, hvadan jag anser
det fullständigt onödigt att närmare redogöra

Det senaste arbetet i kritisk riktning
(hvilket just i dagarne sett ljuset) är en bro-
schyr med titeln: »Strindbergs-literaturen
och osedligheten bland skolungdomen. Till
föräldrar och uppfostrare samt till de sty-
rande. Af Jolm Personne, Lektor vid Stock-

+ Artiklen har blifvit oss tillsänd redan för en
månad sedan, men ej kunnat införas förr än nu.
Red.

holms Norra Datinläroverk. Stockholm.
Carl Deleen & C:i. (I kommision).>

En hvar, som ser förestående titel, kom-
mer ovilkorligen att tänka på det klassiska
uttrycket: »Halmstadslax och fortepiano!» Ty
något så barockt, som att ställa denna lite-
ratur i samband med osedligheten bland skol-
ungdomen — något så barockt, säger jag
än en gång, kan endast upprinna i en öf-
verspänd hjerna, hvilken ser spöken midt på
ljusa dagen, eller ock hos en person, som
(förlåt mig, men sanningen måste fram) ej
ens tillstymmelsevis har reda på verkliga för-
hållandet, såvida det slutligen ej kan anta-
gas, att en s. k. pligt bjudit honom att emot
bättre vetande springa med harskallran. Om
nästa afhandling öfver ett liknande ämne
komme att heta: »Strindbergs-literaturens
menliga inverkan på våra vanliga husdjur»
skulle säkerligen ingen blifva öfverraskad.
Så långt har det nu gått.

Det är ej förbundet med stora svårig-
heter att bevisa, hurusom dena literatur ej
har det ringaste att skaffa med de sorgliga
samhällsförhållanden han uppvisar, hvilket
ock skall ske längre fram, men först måste
vi nu något närmare granska ifrågavarande
arbete, hvari »ett stort, skönt (antagligen per-
sonligt) hat» framlyser på ett sätt, som gör
att man med yttersta försigtighet undersöker
de »fakta» förf. framlägger. Dessförinnan
torde det dock kanske vara lämpligt att på-
peka en sak, — en specialitet hos författa-
ren — hvilken gör, att hans pessimistiska
utgjutelser förlora all kraft och verkan på
någorlunda tänkande menniskor.

Det är nämligen så, att flere af hans
vigtigaste »gensagor» och påståenden återta-’
gas på andra ställen i boken. Som prof vill

jag anföra ett nätt eksempel med rättighet att se-

nare få framdraga flera. På sidan 38 säger
han helt frankt: »Att ingå i någon kritik af
denna literatur och dessa idéer kan icke falla
mig in.» Och på sidan 22: »Sjelfva fram-
ställningssättet af dessa ruttna idéer — — —
äro sådana, att jag för min del ej ens såsom

eitat vill nedskrifva dem.» Stackars karl!
Hur - beklagansvärd måste han ej vara, som

trots ett så bestämdt uttalande ansett sig
nödsakad att framkläcka en bok på 93 si-
dor, hvaraf det ej finnas många, som ej in-
nehålla en större eller mindre del af gallbe-

mängd kritik. Men det är väl ej egentligen
så. farligt med hans martyrskap, ty redan i:
förordet försäkrar han med afseende på Strind- -

FPFEREE IEI vrON

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:21:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1887/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free