Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
289
paa en Station för jeg naaede Staden blev modtaget
af en elskvärdig Udsending, der var taget mig imöde
for at anmode mig om icke att beröra sedlighets-
frågorna, da jeg ellers vilde skrämme alle bort,
I Norge blev Hans Jrgers Bog konfiskeret, Kri-
stian Kroghs Bog konfiskeret — og det af det libe-
raleste Minsterium, der hidtil har väret at opdrive i
Landet.
I Kjöbenhavn kunde Krohgs Malert end ikke
blive udstillet, ja vi er her for dydige til at spille
Gengangere. Frkn Grundtvigs Forklaring af vor
indenlandske Tilstand er den, at »det ustyrlige Drifts-
liv, der for Tiden er oppe hos mange af vore nordiske
Mänd ikke er ganske naturligt for dem, men frembragt
paa kunstig Maade, bl. a. vel nok ved Paavirkning
fra fransk Literatur.» Ja, lad Franskmändene have
Skylden! Allerede J.: EL; Heiberg skrev: »Jeg gad
rigtignok vide, hvorfra den hos os udbredte Overtro
rejser sig, at Kjöbenhavnerne er dydigere end Pari-
serne. , .. Ifald Pariserne i deres Udyd er mere
raffinerede, og vi fölgelig mere raa i vor, saa er jo
Fortrinet paa Parisernes Side, og de kan altsaa tage
mere Skade af os, end vi af dem. Men Tingen er,
at det netop: er det Raa og Gemene, som vore lider-
lige Dydshelte finder Behag i, hvorimod det Forfinede
er dem en Afsky» Men lad kun Indflydelsen fra
Frankrig have Skylden! TI vor Literatur vil For-
därvelsen. ikke tränge ind. Vi har en Höjrepresse,
der er den literäre Uskylds Vogter, og en vis Ven-
strepresse, der er endnu mere sysselsat med Dyden
end Höjre. Desuden har vi Politicensur for fremmede
Böger og för de indenlandske en kraftig og stedse
kraftigere Forläggercensur, der nok skal sörge for, at
det her i Landet bliver som det er.
Kort sagt, allevegne her i Norden er Dyden i
Form af Fordummelse ovenpaa, mens Lasten i Form
af Raahed tumler sig frit underneden. Og de, som
sidder inde med en höjere og friere Moral end Gen-
nemsnittets Patentmoral, de tier klogeligt og nödtvun-
gent stille. De husker, at saa tidt de, engang hvert
tredje, fjerde Aar, har väret naive eller uegennyttige
nok til at sige et Par Ord til Genmäle, har de faaet
Bötterne fra alle det herskende Systems Haandlangere
over sig.
GB
När och Fjärran.
(Forts. fr. föreg. n:r).
Ett Kvinnomöte på 600 personer.
Kanske måste jag för att undvika miss-
förstånd tillägga, att ingen kan innerligare
än Federationen beklaga tillvaron af denna
osedliga litterära skola, och detta i ännu
högre grad derför, att hon anser orsaken till
dess framträdande ligga djupare, än man i
allmänhet vågar eller vill erkänna. Det sorg-
ligaste är, att inom sjelfva tidsandan finnes
|
en så osedlig riktning, att den kunnat taga
sitt uttryck i en dylik litteratur:
Ett ytterligare vitnesbörd om tidsandans
njutningslystna riktning är Nymalthusianis-
mens framträdande äfven i vårt samhälle.
Dess förkunnare härstädes är, som bekant,
kand. Knut Wicksell. Jag ämnar ej ingå på
någon kritik af dess läror, öfvertygad om att
deras inre. haltlöshet uppenbarar sig sjelf för
hvarje mogen eftertanke; endast för så vidt
de stå i sammanhang med den del af sed-
lighetsfrågan, vi här afhandla, vill jag i för-
bigående beröra dem. Nymalthusianismen
skiljer sig, som vi veta, från den ursprung-
ligen af Malthus predikade läran deruti, att,
när Malthus för ett visst måls vinnande (re-
ducerad folkökning) påbjöd återhållsamhet och
försakelse, uppställer Nymalthusianismen njut-
ningen, det vill. säga kroppens njutning,
främst; själens lycka deremot ignoreras full-
ständigt. Och häri är det jag skönjer ännu
en frukt af den moderna tidsandan. Sålunda
predikar Nymalthusianismen öppet: försaka
ej, det är onaturligt! njut, tillfredsställ dina
begär, men iakttag blott all möjlig försigtig-
het, att du ej behöfver svara för de natur-
liga följderna af din handling! Kan någon-
ting vara mer förslöande eller mer demorali-
serande för den sedliga uppfattningen än lär-
domen, att man blott skall försöka undgå
följderna af sitt eget handlingssätt? Och
dock predikar ju sjelfva samhället denna lära
genom att ordna besigtigandet af de inskrifna
prostituerade: = tillfredsställ begären! försaka
ej! för de möjliga vidriga följderna skall jag
(märk väl samhällets lagliga myndighet!)
skydda dig!
Att detta löfte kan visa sig illusoriskt,
betyder naturligtvis intet i detta samman-
hang. Härmed har jag blott velat påvisa
orimligheten i den uppfattningen, att Federa-
tionen på sitt program skulle upptagit Ny-
malthusianismens principer.
Slutligen kan jag ej förbigå en på sista
tiden uppträdande ny skola, som söker ingå
kompromiss mellan sedlighetskrafyet och na-
turdrifternas tillfredsställande. Jag må dock
förutskicka den anmärkningen, att det här-
vidlag helt och hållet är min subjektiva öf-
vertygelse, som jag kommer att uttala, ty
gent emot Federationen har denna skola för-
hållit sig alldeles indifferent. Den uppställer
ett, som dess förkunnare herr G. af Geijer-
stam sjelf kallar, »relativt kraf.» För ett
kommande slägte skall, enligt denna lära,
1
J N
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
