- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 3. årg. 1888 /
116

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116 Uldrag ur den katolske prestens Felicité Robert de la Mennais arbete: En troendes ord.

Hvem trängde sig kring Herren för att
förnimma Hans ord?

Folket.

Hvem följde honom till berget och i
ödemarken?

Folket.

Hvem utbredde sina kläder och strödde
palmer på hans väg och ropade Hosianna
vid hans intåg i Jerusalem?

Folket.

Hvem harmades öfver sjuka, som han
botade på sabbaten?

De skriftlärde och fariseer.

Hvem frågade honom svekfullt och stälde
snaror att förderfva honom?

De skriftlärde och fariseer.

Hvem sade om Honom: han är besatt?
Hvem kallade honom en vällusting och en
fikare efter nöjen?

De skriftlärde och fariseer.

Hvem behandlade honom som en upp-
rorsmakare och hädare? Hvem sammansvor
sig att döda honom? Hvem korsfäste Honom
på afrättsplatsen mellan tvenne röfvare?

De skriftlärde och fariscer,

lagens lärare, konungen och hans hof-
män, ståthållaren och öfverstepresterna.

Deras. hycklande list bedrog folket, de
retade det att fordra hans död, som hade be-
spisat det i ödemarken med sju bröd, som
hade återgifvit de sjuke helsan, de blinde
synen, de döfve hörseln och de lame bruket
af sina lemmar. :

Men Jesus såg, att man hade förfört
detta folk, så som ormen förförde: kvinnan,
och han bad gin fader och sade: Fader, förlåt
dem, ty de veta icke hvad de göra.

Och likväl har Fadern efter aderton
hundra år icke förlåtit dem. De bära ännu
skulden med sig öfver hela jorden, och öfver
hela jorden är slafven tvungen att böja sig
för att se dem.

Jesu Kristi förbarmande känner intet
undantag. Han är kommen i verlden för att
förlossa, ej några menniskor, utan alla; han
har för enhvar haft en droppa blod.

Men de små, de svaga, de låga, de fat-
tiga, alla, som lida, har han framför allt
älskat.

Hans hjerta slog vid folkets hjerta och
folkets hjerta slog vid hans hjerta.

Det är vid Jesw Kristi hjerta, som de
sjuka folken skola lifvas på nytt, och de
förtryckta folken erhålla kraft att befria
Stg.

Ve dem, som aflägsna sig från honom!
Deras olycka kan ej hjelpas, och deras träl-
dom är evig:

(SO2
Literatur.
Henrik Ibsen.
182S—1888.
Et literärt livsbillede at Henrik Jaeger.
Gyldendalske boghandels forlag, Köbenhavn.

Det foreliggende arbejde, der blev bebu-
det som festskrift til Ibsens sextiårige föd-
selsdag, vilde uden tvivl have gjorf större
virkning, hvis det var kommet til selve höj-
tidsdagen.

När undtages en del mindre kendte data,
bringer forfatteren egentlig ikke noget, som
yderligere kan bidrage til Ibsens karakteristik,
hvilken, som bekendt, Georg Brandes skrev for
et par år siden. (De moderne gennembruds-
mänd.)

Men Henrik Jeger har med omhygge-
lighed samlet interessante biografiske oplys-
ninger, der giver arbeidet värd.

Bogen er indelt i 6 afsnit, hvilke be-
handle perioderne i Ibsens udviklingsgang.
Det förste afsnit udgör hang barndomsliv og
ungdomsdigtning.

Ibsens tipoldefader var en dansk skipper,
som omtrent 1720 kom til Bergen; og gennem
fire fölgende generationer blandes der tysk,
skotsk, tysk och atter tysk blod ind i släg-
ten, Måske kan man på et eller andet
punkt finde norsk indblanding på mödrenes
side, men direkte har ikke en eneste dråbe
norsk blod spillet en rolle ved dannelsen af
Henrik Ibsens temperament, som man ikke
desto mindre har fundet »>särlig norsk».

Jeger afleder Ibsens isolerthed og kos-
mopolitisme fra denne afstamning, og han
ser i indblandingen af det skotske blod, op-
rindelsen til endnu dybere ejendommeligheder
i Ibsens natur .... »Den skotske puritanisme
och idealisme, der har spillet en så indgri-
bende rolle i Skotlands historie og som har
präget landets filosofi, kommer man nvilkårlig
til at fänke på, når man beskäftiger sig med

denne mand, hvis krav til menneskene er

ubönhörligt som idealistens och hvis syn på

verden er så mörk som puritanerens».
Ligeså har det tyske blod övet sin ind-

flydelse på dannelsen af hans åndelige struktur.
Med disse betingelser er Tbsen desuden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 24 21:54:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1888/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free