- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 4. årg. 1889 /
10

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 Alkoholismen.

såsom ett välbefinnande med lifvad verksam-
het, inom hela organismen.

Emellertid står denna värmekänsla icke i
samband med en verklig höjning af kropps-
värmen. Tvärtom, undersökningar har åda-
galagdt, att alkohol, såväl i stora som små
doser sänker kroppsvärmen hos friska menni-
skor, i hvila som under rörelse, under nyktert
tillstånd och straxt efter förtärandet af föda.

Men när det är till fullo bevisat att alko-
hol skadar, hvad är då orsaken till dens enor-
ma förbruk?

I Sverige t. ex. uppgår förbruket af alko-
hol till ce. 100 millioner kronor.

I Danmark drickes årligen för circa 50
millioner kronor alkohol (vin, bränvin, cognac)
och denna konsumtion ådrager landet en ytter-
ligare indirekta utgift, som representeras af !/s
fattighbjon, ’/s förbrytelser, hälften sjukdoms-
fall (alkobolism). i

Alkoholförbruket ådrager England en ut-
gift af circa 1200 millioner kronor, och ur
dryckenskaps- och förbrytarestatistiken för Eng-
land och Wales under året 1887, framgår
det den direkta påvisliga orsaken till hälften
af de förbrytelser och mer än ”/s af den fat-
tigdom, sjukdom och last, som vansirar det
engelska samhället, är det arskyvärda öfver-
drifna antal af rusdrycksförsäljningsställen i

städerna. I Tyskland hade deliriumsfallen i
två år från 1883—585, ökats från 12,9 till

17,3 procent af 1,000 sjukdomsfall.

Som man ser är det siffror, hvilka sjelfva
säga nog; men det är icke dätt att utrota
dryckenskapen, emedan orsakerna härtill äro
så djupt och vidt förgrenade i våra abnorma
samhällsförhållanden: ”Yttringar at fattigdom
och lyx:

Emellertid - går det dock mer och mer upp
för menniskor, att denna-stora ekonomiska och
sociala olycka måste ..bekämpas, man känner
att nykterhetssträfvandet är ett medel till fri-
het och välstånd; och inom: de flesta länder
pågå ock agitationer emot rusdryckorna. Så-
lunda håller absolutiströrelser på att blifva
en makt i England för hvilken alla måste
böja sig. Rörelsen har under de sista 20—
30 år tagit så stort uppsving, att sjuklighets-
procenten för absolutisternas ’del är 3 ggr.
mindre än för icke-absolutister. En omstän-
dighet som tillräckligt talar för absolutismens
gagnande inflytande, är att många lifförsäk-
ringsbolag har beviljat absolutisterna billigare
assuransvilkor, och ur bolagens räkenskaper

främgår, det engelska absolutister lefva 6 år
längre än andra.

Äfven här i Sverige arbetas med stor ener-
gi och förvånansvärd hastighet för nykterhets-
saken, hvarom närmare framdeles.

Ja, här liksom i alla öfriga. sociala frågor
är det samhörighetskänslan som behöfver väc-
kas och utvecklas. »’Ty lider en lem, så lida
och öfriga lemmarne med».

Om Positivismen och dess hinder.

Det finnes numera fere. olika slag af posi-
tivister: halfpositivister, som hylla Comtes för-
sta värk, den positiva filosofier, men förkasta
hans senare konstruktioner, och helpositivister,
som finna positivismens egentliga storhet. i
samhälls– och religionsläran; dessa senare de-
las emellertid i två partier: ortodoxa twmwwkto-
ritetsposilvister och liberala princip-positivister,
Vi kalla här positivister endast helpositivi-
sterna, då det förstnämda slaget, halfpositivi-
sterna, ej framträdt som någon skola, något
parti eller något samfund och blott torde finnas
såsom spridda literaturvänner, -under det de
båda: slagen af helpositivister gjort läran frukt-
bringande för lifvet och sökt på dess grund-
val gripa in i samhällenas angelägenheter.
Positivismen får: ej betraktas som en literär
företeelse, ej. häller som en filosofisk verldsåsigt
rätt och slätt, utan som en lifslära, hvaraf
regler för uppförande och handling. framgå.

De liberala princip-positivisterna och de
ortodoxa auktoritetspositivisterna förkunna hvad
man kan kalla å ena sidan den vetenskapliga,
relativa och möjliga positivismen samt å den
andra den mystiska, absoluta och omöjliga po-
sitivismen. Den senare utmärker den legen-
diska perioden, då pieteten för Comte ej till-
åtit någon rubbning i systemet och hvarje ord
ar mästaren ansetts ofelbart.

De liberala positivisterna åter fordra ej an-
tagandet af hela systemet, utan blott af de
stora principerna; de frånse detaljerna i Comtes
framtidsstat, hufvudsakligen fjärde delen af
hans Positiva Politik, ehuru de studera den
och erkänna, att äfven denna skapelse inne-
håller de’ visaste råd, fastän åtskilligt däri är
owitagligt och ovetenskapligt.

Då vi aflägsna alla ytterligheter och omöj-
ligheter från Comtes lära, återstår ändock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 5 09:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1889/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free