Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Spanmilstull eller ingen spanmälstull.
Som det nu är stäldt med vårt penningvä-
sen, kan hvarken spanmålstull eller andra pal-
liativer uträtta något varaktigt godt.
Så länge privatbankerna, hvars delegare
endast taga hänsyn till sina, icke till landets
allmänna, intressen, hafva största delen af
” landets penningstock i sina händer, är någon
förändring till det bättre icke att hoppas.
Det är derföre nödvändigt, så framt man icke
beslutit sig för att bringa landets många små
jordbrukare till ruin, för att samla all den
jord, som icke är fideikomiss eller säteri, på
ett fåtals händer, att riksbanken så fort som
möjligt öfvertager all sedelutgifning.
Riksbanken hade vid 1886 års slut 41,886,810
kronor i utelöpande sedlar och vid samma tid
hade- privatbankerna ute i allmänna rörelsen
48,570,271 kronor... Vi se häraf, att privat-
bankerna under året dragit till sig 2,437,513
kr. 53 öre, beräknadt efter 5 proc. å de ute-
löpande sedlarne. Mera än en half million
kan icke hafva åtgått till förvaltningsomkost-
nader och således hafva privatbankernas egare
tagit en skatt på två millioner ur allmänhe-
tens fickor på ett enda år. Huru länge skall
riksdagen låta ett sådant oefterrättlighetstill-
stånd fortfara?
Antagom, att en mindre jordbrukare, hvars
hela fastighet är värd 10,000 kronor, får låna
5,000 kronor för odlingsändamål mot en ränta
af 5 proc. och med detta kapital börjar od-
lingsarbetet. Antagom vidare, att han vill
odla en myr (mosse), odlingsföretag, som i
regeln bäst lönar sig, så har han att första
året afdika myren genom upptagande af stora
öppna afloppsdiken, andra året att på ett eller
annat sätt bortskaffa mossan och förvandla den
till humns; tredje året att anlägga täckdiken,
och först på fjerde året kan han tänka på att
plöja och så.
Vi se häraf, att under de 4 första åren har
han således icke hatt någon inkomst af före-
taget, men han har nödgats att utgifva en
femtedel af de upplånade penningarne i räntor.
Således har han endast haft 4,000 kronor att
använda till odlingsföretaget, och för dessa
4,000 måste han nu i verkligheten betala 6 ’/4
proc. i
Ett tusen kronor är, redan från början, en
gifven förlust, som skulle ersättas genom föl-
jande års öfverskott. Ett myrodlingsföretag
kan i regeln icke gifva mer än 5 proc. vinst,
sedan alla omkostnader blifvit afdragna. Ar-
betet bar således bringat den flitige arbetaren,
jordbrukaren, först en gifven förlust å ett tu-
sen kronor och sedan en årlig å 75 kronor.
Hade han deremot fått låna det nödiga kapi-
talet mot samma ränta, som betalas i andra
civiliserade länder, 2!/2 å 3 proc., så hade
hans arbete kunnat bära sig; han skulle ar-
betat med glädje och många skulle följa exemp-
let. Den billiga räntan skulle göra det möj-
ligt, äfven för den mindre jordbrukaren, att
hålla billiga priser å sin spannmål.
Om ny oktroj för sedelutgifvande privatban-
ker icke vidare beviljas, och riksbanken sättes
i stånd att öka sin sedelutgifning i sam-
ma mån, som privatbankernas minskas, så skulle
riksbankens vräntevinst ökas icke obetydligt,
äfven om den, så som önskligt vore, nedsatte
räntan till 21/2 å 3 proc. Nu klagas i all-
mänhet öfver brist på arbete och stockning i
handeln till följe af brist på penningar, men
icke en enda bank kan begagna sin hela se-
delutgifningsrätt. . Brist på penningar i all-
männa lifvet och öfverflöd. på penningar i ban-
kerna. Är icke detta ett missförhållande, som
bevisar, att varan är för dyr?
De dee jordbrukarne utgöra det egentliga
flertalet af landets bönder. Men »bönderna
utgöra landets märg». Tillåtes privatbankerna
att fortfarande utsuga dem ännu några årtion-
den, så är det slut med svenske bondens sjelf-
ständighet och det är fara för, att bondens
osjelfständighet kan medföra osjeltständighet för
landet i sin helhet.
Om någon riksdagsman skulle hafva nog
mod, nog sjelfständighet att vid riksdagen
väcka motion om åtgärder i den antydda rikt-
ningen, så är det väl icke annat att vänta, än
att första kammaren, med den sammansättning
den nu har, deremot skall resa det segaste
motstånd; men inom andra kammaren torde
den dock icke komma att sakna försvarare, och
är frågan en gång på allvar väckt, så skall
den, om den ock faller, otvifvelaktigt ständigt
falla framåt, tills slutligen privatbankerna falla
för allmänna opinionens dom.
s S L—Jy.
Brev fea Köbenhavn.
Ja nu er Fanden lös i Laxegade! Det er
plat Kjöbenhavner Jargon — men dette dra-
stiske Udtryk til en Begyndelse, fordi det pas-
ser akkurat paa de Kvinder, saaledes som de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
