Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Heinrich Heine - 2. Hafsspöket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
2.
Hafsspöket.
Jag åter låg på skeppets reling
Och såg med drömmande öga
Dit ned i det spegelklara vattnet,
Och djupare, djupare såg jag, —
Tills djupt på hafvets botten,
Först som en ljusnande dimma,
Småningom dock med klarare färger
Kyrkotorn och kupoler sig viste
Och ändtligt solbelyst en hel stad,
Gammaldags, nederländsk
Och lifvad af menskor.
Förnumstiga män i svarta mantlar,
Med hvita halskrås och gyllne kedjor,
Och långa värjor och långa i synen,
Skredo fram på det hvimlande torget
Till den höga rådhustrappan,
Der kejsarbilder af marmor
På vakt stånda med svärd och spira.
Framför dess långa husrader,
Med spegelblanka fönster
Och pyramidiskt formade lindar,
Vandra sidenfrasande jungfrur,
Smärta om midjan, med blomstrande kinder
Sedesamt gömda i svarta mössor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
