Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Edvard Paulus - 2. Firenze
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
2.
Firenze.
I tunlars djupa schakt, i moln och dimma,
Som pilen snabbt vi bergen genomfara.
En öde väg; — af svarta korpars skara
Ett skri vi blott bland klyftorna förnimma.
Men nu — se, vårens ljus och fägring glimma
Från himlens hvalf, det milda, silfverklara;
Oändligt nästan tycks sig uppenbara
Ett grönklädt land, der lagerdofter simma.
Säg, anar du Firenze re’n, o hjerta,
Som lyfter sig vid Arnos gula flöde
Med torn och dömer öfver store döde?
Omkring dess murar blomsterkransar hjerta.
Sig slingra vida, och i dunkelt friska
Cypressers lund springvattnen sakta hviska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
