Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - deuterogami ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deuterogami
hos en atom tungt väte; deuterogamiʹ
andra äktenskapet; deuteronoʹmion ”den
2:dra lagen”, s:te Mosebok; deuteropati”
eftersjukdom; deuteroskopi” dubbelseende;
,,kla.rsyn,,.
Deuʹtsche Chrisʹten [dåjtsja] ty. kristna, en
trosrörelse i anslutning till
nationalsocialismen; Deutsche Glauʹbensbeweʹgung
[glaobensbevegong] ty. trosrörelsen,
germansk-hednisk trosrörelse i anslutning till
nationalsocialismen; Deutsches Reich [rajch]
ty. riket; Deutschland, Deutschland iʹber
allʹes [-lant] en av Tysklands nationalsånger;
Deutschland erwachʹe! Tyskland, vakna
upp! (nationalsocialistiskt fältrop).
deux-battanʹts [döbatang] (fra.) se döbattang.
deʹva (sanskrit) gud; devadaʹsi ”gudarnas
tjänarinna”, tempeldanserska.
devalvatioʹn el. devalveʹring (fr. lat.)
nedsättning av mynts värde; devalveʹra
nedsätta mynts värde.
devanaʹgri det ind. alfabetet, sanskritskriften.
devanceʹra (fr. fra.) gå förbi, överflygla.
devaporatioʹn (fr. lat.) avdunstning;
devaporeʹra avdunsta.
Deʹwars kärl [djoas] ett slags termosflaska.
devastatioʹn (fr. lat.) ödeläggelse; devasteʹra
ödelägga.
developpeʹra (fr. fra.) utveckla, förklara.
deverʹbativ [el. -tiʹv] (fr. lat.) ord, som bildats
av verb(stam) (t.ex. skämt av skämta).
devesteʹra (fr. lat. ”avkläda”) avsätta präst;
devestituʹr prästavsättning.
deviatioʹn (fr. lat.) avböjning, avvikning;
kompassnålens avvikning från
nord-sydlinjen på grund av fartygets järnmassa;
devieʹra avvika från rätta läget; bestämma
kompassdeviationen.
devirginatioʹn (fr. lat.) mökränkning;
devir
ineʹra beröva en flicka hennes mödom.
deviʹs (fr. fra.) kännemärke; motto, valspråk;
utländsk växel.
devitrificeʹra (fr. lat.) göra glas
ogenomskinligt genom stark upphettning.
devolutioʹn (fr. lat.) jur. hemfall.
devomeʹra (fr. lat.) kräkas.
devoʹniska formationen [-vå-] avlagringar
från devontiden; devontiden den geol.
perioden närmast före stenkolstiden, de
första landväxternas period (uppkallad efter det
eng. grevska et Devonshire).
devoreʹra (fr. lat.) sluka, förtära.
devoʹt [-åt] (fr.lat.) from, andäktig; skenhelig;
devotioʹn fromhet, andakt; skenhelighet.
dextriʹn (fr. lat.) kem. stärkelsegummi.
dextrokardi” (fr. lat.-gr.) högersidigt hjärta.
dextroʹs [-ås] (fr. lat.) kem. druvsocker.
D. G. förk. för Dei gratia.
diabaʹs (ytt. fr. gr.) grönsvart bergart, som
bildar gångar i vissa eruptiva bergarter.
dikaustika
diabeʹtes (fr. gr.) sockersjuka; d. insipʹidus
sockersjuka med stark urinavsöndring, men
utan socker i urinen; d. melliʹtus äkta
sockersjuka (med socker i urinen); diabeʹtiker
sockersiuk person.
diaʹble [diab?] (fra.) djävul; diableri” [-lari]
medeltida skådespel, där djävlar uppträdde;
djävulskap; diaboʹlisk [-å-] djävufsk,
satanisk; diagʹolos (gr. ”baktalaren”) djävulen;
diabolospel leksak i form av en
dubbelkon, som bringas att rotera på ett snöre
o. kastas upp i luften för att åter fångas på
snöret.
diaceturiʹ en form av acetonuri.
diachyʹlon [-ky-] (fr. gr.) blyoxidplåster.
d.ia;fo)’dium (fr. gr.) vallmosaft (ett slags
bröstsalIt).
diadeʹm (fr. gr.) pannsmycke, ring el. band
om pannan o. håret.
diadoʹker [-å-] (fr. gr. ”efterträdare”)
Alexander den stores fältherrar, som efter hans död
delade riket.
diafaʹn (fr. gr.) genomskinlig; diafanbilder
genomskinbga bilder på glas;
diafanomeʹter apparat för mätande av särsk. luftens
genomskinlighet; diafanoskoʹp [-åp] med.
apparat för genomlysning av kroppen;
apparat för undersökning av gräsfrös renhet.
diafoni” (fr. gr.) mus. = dissonans.
diafora” (gr. ”skillnad”) upprepande av ett
ord i en annan betydelse (retorisk figur).
diaforeʹs (fr. gr.) svettning; med. svettdrivande
behandling; diaforeʹticum svettdrivande
medel; diaforeʹtisk svettdrivande.
diafragʹma (gr. ”skiljevägg”) bot. skiljevägg
i bladlederna (t.ex. hos gräsen); anat.
mellangärdet; foto. bländare i kikare o. kameror.
diageneʹs (fr. gr.) geol. lösa jordlagers
omvandling till fasta (t.ex. lera till lerskiffer).
diaglyʹf (fr. gr.) i en yta fördjupad o. inskuren
figur; mots. anaglyf.
diagnoʹs [-ås] (fr. gr. ”särskiljande”)
bestämmande av en sjukdoms natur; diagnostiʹk
läran om sjukdomsbestämning;
diagnosʹtiker person, som utövar diagnostik;
diagnostiseʹra bestämma en sjukdoms natur.
diagomeʹter (fr. gr.) apparat för mätning av
elektr. ledningsmotstånd.
diagonaʹl (ytt. fr. gr.) rät linje, som förbinder
två vinkelspetsar i en polygon el. två
hörnpunkter i en polyeder; ett kyprat ylletyg.
diagraʹf (fr. gr.) apparat för perspektiviska
. teckningar.
diagramʹ (fr. gr.) geom. figur, som åskådliggör
en algebraisk sats; mus. det av fem linjer
bildade notplanet; figur i form av en
sexud.dig stjärna, tillskrevs fordom magiska krafter.
dikauʹstika (fr. gr.) optisk figur bildad av
ljusets brytning genom en lins el. ett prisma;
jE katakaustika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
