Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - guardian ... - H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
guardian
guardiaʹn (fr.it.) föreståndare för ett
kapucinel. franciskankloster; jfr gardian;
myntguardian t_]ansteman som prövar mynts halt.
gubernaʹtor (lat. ”styresman”) (förr i sv.)
guvernör, riksföreståndare; chef för
handelskompani o.d.
guelʹfer [gäl-] (fr. it.) (urspr.) anhängare av
påvedömet i medeltidens Italien; jfr
g(h)ibelliner.
gueridon se geridon.
guerilla se gerilla.
guerre [gär] (fra ) krig; (även) ett slags biljard;
g. å outranʹce [otrangs] krig på liv o. död.
guide se gid.
guillotine se giljotin.
guinea [ginnʹi] (eng.) (förr) eng. guldmynt;
(nu) räknemynt = 21 shillings.
guipure se gipyr.
guirlande se girland.
guitarre se gitarr.
gulaschʹ (ytt. fr. ung.) (urspr.) ung.
köttstuvning; (krigs)jobbare, vräkig uppkomling.
gulʹden el. floriʹn (förr) österr. mynt; (nu)
holl. mynt = 100 cents.
gumma, gummisvulst el. syfiloʹm [-åm]
med. svulst förorsakad av syfilis.
gummi (fr. lat.) gemensam beteckning på
amorfa, i vatten lösliga växtämnen; även =
gummi elasticum = kautschuk; g. araʹbicum
stelnad växtsaft från vissa akaciearter;
gummiguttʹa o. -lackʹa gummihartser.
gun(n)rum, (eng. ”kanonrum”) officersmäss
på sv. örlogsfartyg.
guteʹra, gouteʹra [got-] (fr. fra.) tycka om,
uppskatta, gilla.
guttʹa cavatʹ lapidemʹ non vi” sed saeʹpe
cadenʹdo (lat.) droppen urholkar stenen icke
med kraft utan genom att ofta falla.
hachis
guttʹae (lat.) droppar (på recept).
guttaperʹka (fr. malajspråk) kautschukliknande
ämne (utvinnes ur mjölksaften från vwissa
tropiska växter).
gutturaʹl (fr. lat.) som frambringas i strupen;
strupljud, strupton.
guvernanʹt [-angt el. -ant] (fr. fra.)
hemlärarinna; guvernemenʹt
förvaltningsområde, län; provins; guvernöʹr styresman
över ett guvernement, ståthållare,
landshövding; (förr) handledare av en furstes
uppfostran.
gymk(hjaʹna [djimm-] (eng.-ind. blandord)
skämttävlan (till häst el. med (motor)cykel);
(även) platsen för sådan tävlan.
gymnasnrʹk ledare av ett forngr. gymnasium;
gymnaʹsium (urspr.) sportinstitut,
(sedermera) filosofskola i antikens Grekland; högre
lärdomsskola; (nu) de tre el. fyra högsta
klasserna vid ett läroverk; gymnasʹt en som
gymnastiserar; gymnastiʹk planmässiga
kroppsövningar; ”rörelselära”; (ibl.) motion.
gymnosofisʹt (fr. gr.) eg. fornind. asketiska
filosofer.
gynandri” (fr. gr.) manlig habitus hos kvinna.
gynekokrati” (fr. gr.) kvinnovälde.
gynekoloʹg [gy- el. jynekålåg] (fr. gr.)
kvinnoläkare; gynekologiʹ läran om kvinnans
underhvsorgan o. deras sjukdomar.
gyro(skoʹp) [-åp] (fr. gr.) apparat för påvisande
av jordrotationen.
galbg_]utare [;-] (fr. ty.) tillverkare av arbeten
i mässing el. annan gul metall.
gäld skuld; gälda betala; gottgöra; gäldenäʹr
[el. jällʹ—] den som är skyld.ig pengar.
gäler se gaeler.
gös [j-] (fr. holl.) mindre flagga som är lik
örlogsflaggan.
H
H rom. taltecken = 200; kem. tecknet för väte.
h mus. sjunde tonen i den diatoniska skalan.
ha internationell beteckning för hektar.
h. a. förk. för lat. hoc anno detta år.
habaneʹra [avane-] sp. dans av kubanskt
ursprung.
habʹeas-corʹpus-akten eng. lag från 1679
som skyddar medborgaren mot godtycklig
häktning.
habeʹmus paʹpam (lat.) vi har fått en påve (vid
påveval det formella meddelandet om en ny
påve till folket på Petersplatsen).
habʹent suʹa faʹta libellʹi (lat.) böcker har sina
öden (om deras nyckfulla popularitet o.d.).
habiʹl (fr. fra.) duglig, skicklig; smidig,
till
mötesgående; habilitatioʹnsskrift (fr. ty.)
vetenskaplig avhandling för vinnande av
docentur; habiliteʹra sig visa sig skicklig
till något habiliteʹt duglighet, skicklighet;
medgörlighet.
habiʹt (fr. fra.) herrdräkt.
habitaʹbel (fr. lat.) beboelig.
habitatioʹn (ytt. fr. lat.) gård (som
bebyggelsegeogr. begrepp).
habitué (fra.) stamgäst, stamkund; habituell”
sedvanlig, inrotad.
habʹitus (lat.) (yttre) skick, hållning;
helhetsintryck; (ibl.) (kropps)konstltutlon
hachiʹs [asji] el. haché [asjeʹ] (fra.) kryddad
rätt av finhackat kött el. fläsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
