Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - instrumental ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
instrumental
koll över laga förrättning; instrumentaʹl
utförd med hjälp av instrument;
instrumentalmusik musik blott för instrument; mots.
vokalmusik; instrumentaʹlis kasus i sanskrit
m. fl. språk som betecknar medel o. verktyg;
instrumentatioʹn, instrumenteʹring ett
orkesterverks sättande för olika instrument;
instrumentell” som utförs med instrument;
som avser instrument.
insubordinatioʹn (fr. lat.) lydnadsbrott (särsk.
mil.).
insufficienʹs (fr. lat.) otillräcklighet; med.
organs oförmåga att fullgöra sin funktion;
jur. fall då gäldenärens skulder överstiger
hans tillgångar i värde; jfr insolvens.
iʹnsula (lat.) ö; insuliʹn bukspottkörtelns
hormon, ett medel mot sockersjuka.
insulʹt (fr. lat.) skymf, grov förolämpning;
med. (slag)anfall; insulteʹra grovt förolämpa.
insuläʹr (fr. lat.) som tillhör el. har avseende
på öar.
in summʹa (lat.) sammanlagt; med ett ord,
kort sagt.
insurgenʹt (fr. lat.) upprorsmakare; insurgeʹra
göra uppror; insurrektioʹn uppror.
in suspenʹso (lat.) oavgjort, ovisst.
intagʹlio [-talljå] (it.) utskuren sten med
fördjupade figurer.
intakʹt (fr. lat.) orörd; jungfrulig; mil. som ej
har varit i strid.
intarʹsia (it.) trämosaik, inläggning i trä.
inʹteger viʹtae scelerisʹque puʹrus (lat.) ren
i sin vandel o. utan skuld (Horatius).
integraʹl (fr. lat.) som utgör en helhet; mat.
gränsvärde; integraʹlkalkyʹl räkning med
integraler; integratioʹn det att integrera;
integreʹra beräkna en integral; bilda en del
av; integreʹrande väsentl:g för det hela;
bestånds-; integriteʹt orubbat tillstånd;
okränkbarhet (om en stats gränser).
integumenʹt (fr. lat.) zo. hud; bot.
fröämneshinna.
intellekʹt (fr. lat.) förstånd, tankeförmåga;
intellektualisʹm ensidig betoning av det
förståndsmässiga; intellektualisʹt anhängare
av intellektualismen; intellektuell”
förståndsmässig; andlig; person med högre
boklig bildning; intelligenʹs förståndsskärpa,
gott omdöme, förmåga att snabbt sätta sig in
i nya uppgifter; ”gott huvud”; intelligenʹt
som äger intelligens; intelligenʹtia [-tsia]
el. intelligenʹtsia de intellektuella
samhällsklasserna; intelligiʹbel begriplig; som kan
fattas med blotta förståndet.
intendenʹt (fr. lat.) föreståndare, förvaltare;
tjänstemannatitel; intendentuʹr mil.
myndighet som handhar förvaltning o.
hushållning vid trupp.
intensifieʹra (fr. lat.) göra intensivare;
intensiteʹt styrka, (inre) kraft, häftighet; intensiʹv
interkostalneuralgi
[el. inʹ-] kraftig, energisk, häftig; inʹtensivt
verb verb som betecknar en stegring av
grundbegteppet.
intentioʹn (fr. lat.) avsikt, plan, syfte;
intentionalism åsikten att ändamålet helgar
medlen.
inʹter absenʹtes (lat.) mellan frånvarande.
inʹter arʹma silʹent leʹges (lat.) mellan vapnen
(under krig) tiger lagarna (Cicero).
intercedenʹt (fr. lat.) en som intercederar;
intercedeʹra träda emellan, medla.
intercelluläʹr (fr. lat.) som ligger mellan
cellerna i en organism.
intercessioʹn (fr. lat.) medling, mellankomst.
interdentaʹler (fr. lat.) språkljud som bildas
med tungspetsen mellan övre o. nedre
framtänderna (t. ex. läspljudet th i eng. think).
interdikʹt (fr. lat.) förbud; (inom kat. kyrkan)
utestängande från flera sakrament o. kyrkliga
rättigheter (ett lindrigare straff än
exkommunikation).
interʹdum dormiʹtat bonʹus Homeʹrus (lat.)
ibland slumrar även den gode Homerus.
interferenʹs (fr. lat.) växelverkan mellan två
varandra mötande vågrörelser; interfereʹra
(om vågrörelser) inverka på varandra;
interferomeʹter instrument för mätning av
ljudets interferens.
interfolieʹra (fr. lat.) insätta vita blad i en bok;
inflika.
inʹter fraʹtres (lat.) bröder emellan.
interglaciaʹl perioʹd mildare tid mellan två
isperioder.
in terʹgo (lat. ”i ryggen”) = in dorso.
inʹterim (lat.) tills vidare; tillfällig (i
sammansättningar); interimisʹtisk tillfällig, gällande
tills vidare; inʹterimsbevis bevis över
aktieinköp som utbyts mot aktierna när dessa
betalats.
interiöʹr (fr. fra.) (bild av) det inre av något;
mots. exteriör.
interjektioʹn (fr. lat.) gram. utropsord (t. ex.
ack! plums! schas!).
interkalatioʹn (fr. lat.) inskjutning;
interkaleʹra inskjuta; interkaläʹr bot. om tillväxt
genom nybildning av celler el. inskjutande
av en ny växtpunkt mellan redan bildade
celler el. vävnader.
interkolumʹnium (fr. lat.) el. interkolumʹn
mellanrummet mellan två kolonner i en
kolonnrad.
interkonfessionell” [-sjo-] (fr. lat.) som avser
förhållandet mellan olika konfessioner.
interkonsonan tisk (fr. lat.) belägen mellan
två konsonanter.
interkontinentaʹl som förbinder el. har
avseende på kontinenten.
interkostaʹl (fr. lat.) som ligger mellan
revbenen; interkostaʹlneuralgiʹ nervsmärtor
mellan revbenen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
