Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - relaxation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
relaxation
ger en helt ny föreställning om rum o.
tid.
relaxatioʹn (fr. lat.) mildring; jur. partiellt
dödande av inteckning; relaxeʹra göra slapp;
befria; mildra.
relegatioʹn (fr. lat.) det att relegera; relegeʹra
[-ge-] förvisa från undervisningsanstalt.
relevanʹs [-angs el. -ans] (fr. lat.) det att vara
relevant; relevanʹt [-angt el. -ant] hörande
till saken, viktig, betydelsefull; mots.
irrelevant; releveʹra förhöja, upphjälpa.
reliabiliteʹt psyk. ett tests frihet från
slumpinflytanden.
relief” [reliäff, äv. relj-] (fr. fra.)
bildhuggararbete som framträder från en fast bakgrund;
jfr basrelief o. hautrelief.
religioʹn [-lion el. -ligion] (fr. lat.)
förbindelsen mellan människan o. Gud; läran om Gud;
gudsfruktan; religiositeʹt gudsfruktan,
andäktighet; religioʹso [-djåså] (it.) mus. fromt,
andäktigt; religiöʹs [-sjös, äv. -lös, -giös]
som rör religionen; from, andligt sinnad;
av allvarligt sedlig läggning.
reliʹk (fr. lat.) kvarleva av helgon; föremål som
har tillhört el. haft förbindelse med ett
helgon; relikʹt kvarleva, återstod; biol. växt- el.
djurform från äldre tid som levat kvar på en
plats där man eljest inte skulle vänta att
finna den; relikvaʹrium relikgömma,
relikskrin.
reʹling (fr. ty. el. holl.) översta delen av en
brädgång el. fartygssida.
reluktanʹs (fr. lat.) fys. motståndet i en
magnetisk krets.
relä” (fr. fra. eg. ”ombyte av posthästar”)
apparat som förstärker o. vidaresänder en
svag elektrisk ström el. utlöser en starkare
ström; relästation radiostation som icke har
självständigt program utan blott återsänder
en annan stations program.
rem acʹu tetigisʹti (lat. ”du har berört saken
med en nål”) du har slagit huvudet på spiken.
remanenʹs (fr. lat.) rest; remanenʹt som
återstår; r. magnetisʹm den magnetism som
kvardröjer i en magnet sedan den
magnetiserande kraften avlägsnats.
remarkaʹbel (fr. fra.) värd att lägga märke till,
märkvärdig, betydande.
rembouʹrs [rangbor] el. remburʹs [rang-]
(fr. fra.) återbetalning av utlägg; bankkredit
för varuinköp (i utlandet); rembourseʹra,
remburseʹra återbetala, gottgöra, täcka.
remeʹdium (pl. -dia, sv. pl -dier) (lat.)
(hjälp)medel; läkemedel; laglig avvikelse från ett
mynts ’normalvikt o. finhet.
remiʹ (fr. fra.) oavgjort (schack)parti.
remigreʹra (fr. lat.) vandra tillbaka efter att ha
utvandrat.
reminiscenʹs [-sens, äv. -sjens] (fr. lat.) minne,
omedveten erinring; oavsiktligt idélån;
re
renovera
miniʹscere (”kom ihåg!"!” början av en lat.
psalm) andra söndagen i fastan.
remirʹs (fr. fra.) konstgjord el. naturlig
skyddsplats för villebråd i det fria.
remissʹ (fr. lat.) försändelse av pengar el. växel
(även remissa); riksdagsärendens hänvisande
till utskott för förberedande behandling;
skrivelse från K.M:t el. myndighet till annan
myndighet att avge utlåtande el. verkställa
utredning i ett ärende; remissioʹn med.
sjukdomssymtoms gradvisa avtagande utan
att därför upphöra; remittenʹt som avser
remission; växeltagare; remitteʹra
tillbakasända; översända.
remmʹare (fr. ty.) (rhenvins)pokal; visst slags
sjömärke.
remonstratioʹn (fr. lat.) invändning, gensaga;
remonstreʹra göra invändningar, protestera.
remonʹt [-mångt el. -månt] (fr. fra.) ung,
ännu icke helt dresserad arméhäst;
remontanʹt växt med två blomningstider om året;
remonteʹra förse med remonter; bot.
blomma två gånger om året; remontoaʹr
uppdragningsmekanism i fickurs bygel.
remoulaʹde(sås) [-o0-], äv. remulaʹd(sås) (fr.
fra.) ett slags tjock skarpsås.
remplaceʹra [rang-, äv. ram-] (fr. fra.) ersätta,
avlösa; omplacera pengar.
rem tenʹe verʹba sequenʹtur (lat.) håll dig till
saken, så kommer orden av sig själva (Cato
d. ä.).
remulad(sås) se remoulade(sås).
remuneratioʹn (fr. lat.) belöning, ersättning;
remunereʹra belöna, gengälda.
ren (pl. reʹnes) (lat.) njure; r. granulaʹtus
skrumpnjure; r. moʹbilis vandrande njure;
renaʹl som rör njurarna.
renaʹtus (lat.) pånyttfödd.
rendanʹt [rangdang] (fra.) räkenskapsförare;
rendemenʹt [rangdamang] avkastning; det
procentuella utbyte i fabrikat som erhålles av
en råvara; rendeʹra [rang-] avkasta,
inbringa.
rendez-vous [rangdevoʹ] (fra. ”infinn er”),
(någon gång försv. rendevu) avtalat
(kärleks)möte; mil. trupp- el. fartygssamling.
renegaʹt (fr. lat.) avfälling, överlöpare.
reʹnes pl. av ren.
renettʹer (fr. fra.) en äpplesort med fast kött.
renʹklor [reng-] se reine-claude.
renkonʹter [rangkång-] (fr. fra.) oväntat möte;
mil. oväntad drabbning.
renommeé (fr. fra.) rykte, anseende;
renommeʹrad berömd, ansedd.
renonʹs [-ångs] (fr. fra.) utan viss färg i
kortspel; blottad, alldeles utan; renonseʹra
avstå från, avsäga sig.
renovatioʹn (fr. lat.) förnyelse; renovaʹtor
en som förnyar (särsk. tavlor); renoveʹra
förnya, upphjälpa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
