Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Om kyrka och presterskap. (Med anledning af kyrkomötet). Af Victor Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorde ännu mer; han ingrep äfven praktiskt och stiftade en
församling, som sträckte sig öfver en betydlig del af det romerska
prestval-dets förra område. Men for att detta skulle kunna ske, måste han,
om än ovilligt, mäkla ped bestående tidsförhållanden, binda verldsliga
intressen vid sin sak, afstå från hoppet att omedelbart och i
fullständig renhet förverkliga sina grundsatser, ja fiendtligt uppträda mot de
modige, men mindre forsigtige anhängare, som utan att afväga hvad
tidsomständighetema medgåfvo eller omöjliggjorde, ville på en gång
och följdriktigt förverkliga reformationens principer och dermed stötte
för hufvudet just samma verldsliga intressen, hvilkas beskydd Luther
ansåg, att församlingen under sitt barndomstillstånd hehöfde. De
skrifter af Luther, hvilka tillhöra en sednare period af hans verksamhet,
uppenbara detta bemödande att mäkla, att tillbakahåUa konseqvenser,
som för de styrande vore misshagliga, att betrygga och omgärda det
redan vunna genom eftergifter åt det traditionella — i fä ord: att
åvägabringa ett öfvergångsskede, som utan våldsamma skakningar kunde
leda öfver från det gamla till det nya. Härmed inkommo i dessa
skrifter åtskilliga elementer, som i sjeltva verket voro oförenliga med
reformationens egna grundläror och ännu i dag begagnas af ett
reaktionärt parti inom lutherska församlingen för att, om möjligt,
tillintetgöra de väsendtliga frukterna af reformationen och skapa en
qvasi-protestantisk prestkyrka vid sidan af den romersk-katolska. Men
Luthers renaste och djupaste tankar, grundsatserna, som eldade honom
till kamp och strid, idealet, som stod for hans ögon, då han lät utgå
sitt minnesvärda upprop »Till den tyska nationeqs kristliga adel» och
tillsände påfven sin »Predikan om en kristen menniskas frihet»,
återfinner man i den föregående friskare perioden af hans reformatoriska
verksamhet, och det är till hans skrifter från den tiden som den genom
honom förnyade församlingen har att hålla sig, om hon vill skåda den
oförfalskade bilden af sitt eget innersta väsen och fastställa det mål,
mot hvilket hon har att fortskrida, om hon vill lefva och utveckla sig
i sin reformators anda.
Hvilka äro nu de ursprungliga och äkta lutherska tankame om
kyrka och presterskap?
I det vi gå att för dem redogöra, bör den anmärkning
förutskickas, att ehuru Luther under tidsförhållandenas tryck mer och mer
förlorade hoppet om att få se ett fritt och sjelfständigt församlingslif
återupprättadt, han likväl aldrig prisgaf idéen sjelf. Deremot skyddade
honom hans kristliga sanningskänsla, hans fromma instinkt. Ännu i
en temligen sen skrift om koncilierna och kyrkorna (1539) betecknar
han »kyrkan» icke som en anstalt, utan som »det kristliga heliga
folket», som har den heliga anden. Ännu vid denna tid beklagar han
djupt att kristenheten icke förblifvit vid den enkla benämningen »krist-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
