Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Anmälningar - Nyare bidrag till svenska odlingens historia. Af —rn. — Beckman, J. W., Försök till svensk psalmhistoria, häft. 9 och 10 (Sthm 1867). — Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. Efter originalupplagor och handskrifter utgifven af P. Hanselli. Del. 8 (Ups. 1867, 68). — Bidrag till det carolinska tidehvarfvets vittra litteratur. Ur Lunds universitets handskriftsamling (Lund 1868). — Samlingar till svenska konst- och odlingshistorien. Utgifna af N. M. Mandelgren. Häft. 1 och 2 (Sthm 1866, 68). — Linnström, H. Svenskt boklexikon, åren 1830—1865. Häft.. 1 och 2 (Sthm 1867, 68).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmälningar.
Nyare bidrag till svenska odlingens historia.
Försök till svensk psalmhistoria. Af J. W. Beckman. 9:e och
10:e haft. (Sthm 1867).
Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjemhjelm
till Dalin. Efter originalnpplagor och handskrifter utgifren af
P. Hanselli. 8:e delen. (Ups. 1867, 68).
Bidrag till det carolinska tidehvarfvets vittra litteratur. Ur Lunds
universitets håndskriftsamling. (Lund 1868).
Samlingar till svenska konst- och odlings-historien. Utgifha af
N. M. Mandelgeen. l:a och 2:a häft. (Sthm 1866, 68).
Svenskt boklexikon, åren 1830—1865. Af H. Linnstböm. l:a, 2:a
häft. (Sthm 1867, 68).
Ett utmärkande, ja, ett bland de mest utmärkande dragen hos
den fosterländska forskningen under senare tider är dess nationalisering,
dess allt ifrigare sysselsättning med vårt eget land.. Erfarenheten har
på flerahanda sätt lärt oss, att vi äro ett för htet folk,’för att äga
råd att bortslösa våra vetenskapliga krafter på spridda, för oss sjelfva
föga fruktbärande håll: vi ha vuxit ifrån den föreställningen, att en
undersökning om Palestinas topografi eller om samhällsförhållanden i
China äger samma värde för den allmänna odlingens höjande som en
framställning rörande ett svenskt ämne. Må tyskame, hvilkas folkliga
medvetande ända till den dag som är icke klart utvecklats, och som
dessutom äro ett till antalet betydligt folkslag, egna sig åt
genomletandet af kunskapens alla områden; fråga är dock om ej just denna de
tyska lärdas allsidighet i hög grad bidragit till nationalkänslans
ensidigt idealistiska utprägling, till den tyska blindheten för egna
samhällsförhållandens brister å den ena och för andra nationaliteters
berättigande å den andra sidan. Visst är i alla händelser att för mindre
folk ingenting kan vara skadligare, och att till och med de större
vinna mer på en vetenskaplig anda, som sätter fäderneslandets
angelägenheter i främsta rummet: vi behöfva blott påminna om Frankrike
och England för att visa, hvart vi syfta. Om sålunda detta sträfvande
efter folklig sjelfkännedom utan tvifvel är ett synnerligen glädjande
tecken, emedan det har ett höjdt nationalmedvetande i sitt närmaste
följe, så innebär den omständigheten, att forskningarna hos oss på
senaste tiden med allt större nit riktats åt vår inre odling, vårt språk,
vår litteratur, vår konst, ett icke mindre vackert bevis på, huru vårt
lands lärde uppfattat den uppgift, samtiden förelagt dem. Ty hvad
som just utgör ett af kännetecknen hos denna tid i vetenskapligt
hänseende är dess uppmärksammande af dessa områdens stora vigt, af
det nära samband, hvari kunskapen om dem står med kännedomen om
hvarje folk i sin helhet, oeh af de rika flöden till odlingens spridande
i de vidaste kretsar, som denna kunskap, denna sysselsättning medföra.
I sjelfva verket är den vetenskapliga forskningens riktande åt hvarje
folks inre kulturförhållanden endast en nödvändig slutföljd af dess
nationalisering. Och genom undersökningarna i dessa ämnen har det
visat sig, att folkens politiska historia med alla dess facer är blotta
utansidan af deras utveckling, att den inre gången af densamma hör
sökas i deras litteratur, konst och odling. Vi ha härmed ingalunda
nåcrnt. ■fnrlrlpnanrlp nmrlnmp nm Viptvrlolap-n di rlpn vanlicrar» s8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
