Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Folkskoleinspektionen och dess förhållande till folket, skolan och kyrkan. Af P. A. Siljeström. Berättelser om folkskolorna i riket, för åren 1864—1866, afgifna af tillförordnade folkskoleinspektörer. 1867
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plats inom skolrådet. Pastor är, sanningen att säga, ofta, om icke alltid,
den som får bära omtanken och bestyret för skolan. Ar nu pastor i
ordets djupaste mening oförhindrad att se och styra, går saken äfven
under enväldet framåt; men hinder möta och det borde väl då framför allt
vara af vigt, att skolrådét bland sig upptoge män, som i ordets rätta
mening äro skolans vänner, försvarare och ledare. Sådant är o,fta svårt
inom landtdistrikt, der vanligen hvar och en har sitt att sköta utom
skolan och derföre räknar såsom eu modern pålaga att få
verksamhetsområdet förlagdt inom skolan. Skulle man således döma af sättet hiyru och
nitet hvarmed blott de i skolstadgan skolrådet ålagda förbindelser fyllas,
ehvad de afse besök i skolan under termin eller vid examina, vården om
anbefallda förhör (8 § 3, 9 § 2), vaksamheten öfver skolans jemna gång,
lärares ordentlighet, nit och skicklighet m. m., så djerfves jag förklara,
att skolan mångenstädes saknar uppsigt.»
Skara stift. (Klefbeck). »Ännu mindre skull« klagomålen blifva,
om skolråden, i hvad på dem ankommer, noggrannt öfvervakade barnens
skolgång och skolans jemna verksamhet. Men att så icke sker, nödgas
jag med ledsnad uttala. På icke många ställen göra skolrådens
medlemmar besök i skolan vid andra tillfällen, än då de offentliga examina hål
las, på ganska få i försumlige och liknöjde föräldrars hem, för att vänligt
men allvarligt förehålla dem deras pligt att icke vårdslösa de uppväxande
små genom att låta tiden för kunskapers inhemtande gå dem ur händerna.
Man väntar allt af presten och den aflönade läraren, och desse göra äfven
— åtminstone äro undantagen icke många — hvad i deras förmåga står,
men kunna icke räcka till öfver allt. Förhållandet gestaltar sig dock
äfven i detta hänseende märkbart till det bättre, om ock ännu mycket
återstår att önska. Jag har träffat skolråd, som behjertande sitt kall icke
skytt mödan att nitiskt understödja folkskolan i hennes verksamhet att
underlätta folkets gång till kunskap och sedlig utveckling.»
(Sundler). »Hvad nu ledamöterne i sjrolrådet beträffar, så utgöras
desse i de flesta skoldistrikt nästan uteslutande af bönder, hvilka sällan
ega mera insigt än sina hufvudmän; ty ännu går det på ganska många
ställen, tyvärr, så till vid val vid de kommunala befattningarna, att de
personer utses, som icke förut haft någon sådan eller åtminstone länge
varit ledige derifrån, och således nästan utan allt afseende på den
personliga dugligheten. Visserligen börjar förhållandet förbättras; men i
allmänhet kan ännu icke på länge en verksam tillsyn öfver folkskolorna
väntas af skolrådets ledamöter, och de hedrande undantag, som förekomma,
äro ännu alltför få, för att kunna inverka på omdömet öfver det allmänna
förhållandet. Inom några distrikt har man öfverenskommit, att skolrådets
ledamöter skola turvis besöka skolan hvar sin vecka och derom hvarje
gång göra anteckning antingen i dagboken eller i en särskild för
ändamålet bestämd liggare; och har en sådan öfverenskommelse ingalunda visat
sig förkastlig, der den med allvar blifvit utförd. Men fara värdt är med
den saken som med så många andra, att den går till en tid, men faller
snart nog i glömska. Åtminstone från ett distrikt har dyliko erfarenhet
blifvit gjord i afseende på nämnda sätt att tillse skolan. Återstår nu
skolrådets ordförande, hvars tillsyn är betydligt verksammare än ledamö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
