Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Fysiologien i vår tid. Af Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naturen. Och när nu forskningens blick föll på naturen, så var det
likväl ifrån de färdiga teoriernas verld hon såg den — och det var från
denna synpunkt, som hon konstruerade sig en föreställning om
densamma. Och när menniskan så uppträdde som byggmästare, ville hon sjelf
icke intaga en alltför obetydlig plats i verldsalltet; så kom jorden, hennes
hem, att utgöra centrum i universum och sol och stjemor vredo sig lydigt
deromkring. Den oorganiska verldens mägtiga naturkrafter, sedda från
denna synpunkt, togo gema formen af andeväsen, och detta var än
Iner förhållandet, då det gällde att underkasta de lefvande
organismerna en närmare undersökning. Lifsprocessen sjelf kunde icke vara
en lek af blinda naturkrafter. Den underhölls och leddes af mystiska
andeväsen, med hvilka man befolkade våra organer och hvilka man
gaf olika, mer eller mindre betecknande, namn.
På detta sätt byggde man sig hela systemer, med möda hopkomna,
mer eller mindre tillfredsställande tidens fordringar. Men ett färdigt
system ligger ofta som ett ok på forskningen, — det föder tanketvång
och intolerans. Samma ande, som en gång ställde Galilei inför
inqvi-sitionens domstol, har också under tidernas lopp på ett eller annat sätt
förlamat naturforskningens arbete. Ty tankens och forskningens
frihet är det första vilkoret för vetenskapens utveckling och lif.
Naturforskaren, sökande endast och allenast sanningen, måste bryta med
alla fördomar och trotsigt utsätta sig för opinionens hårda domar.
Han får icke sky att följa konseqvensema af sina vunna resultater,
hvarthän de än må leda — följa dem till det yttersta, till dess han
stöter på ett motstånd, som han icke mer är i stånd att öfvervinna.
Ett sådant frihetens morgonskimmer breder sig i våra dagar öfver
menskligheten. Våra ögon hafva öppnats äfven för naturens rika verld.
Vi hafva funnit att den måste ses med vårt lekamliga öga, fångas med
öppna sinnen, betraktas vid erfarenhetens ljus. Endast så kunna vi
göra oss dess skatter till godo. Så är den jordmån färdigberedd, i
hvilken naturforskningen kan trifvas.
Det har svårligen kunnat undgå någon, som vant sig att med
öppna ögon betrakta verlden och händelserna omkring sig, att ju inom
naturvetenskapernas område en mägtig utveckling alltjemt i våra dagar
pågår med om möjligt stigande kraft. Det är just denna utveckling,
det är naturforskningens mångartade, i vårt dagliga lif, i smått och
stort, djupt och 4 vidt ingripande resultater, som karakterisera vår tid
framför hvarje annan såsom en naturvetenskapernas verkliga
blom-stringsperiod.
Denna naturvetenskapernas uppblomstring är det också, som
gif-vit ett nytt lif åt den fysiologiska forskningen, ja, så bokstafligen
nytt, att denna vetenskap i viss mening kan anses såsom en dotter af
de sista decennierna. I viss mening blott; ty till namnet är fysiolo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
