Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Anmälningar - Samtidens störste teolog. Af C. v. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den förhistoriska tiden öfverhufvud visar oss ett lagbundet
fortskridande från lägre till högre ,i stället för nyskapelser genom språng och
underverkmessigt ingripande. Språkvetenskapen förvisar till sagans
område berättelserna om urspråkets uppkomst genom gudomlig
undervisning och de särskilda språkens genom en under formen af »den
babyloniska forbistringen» framträdande gudomlig straffdom;
religionshistorien vägrar att vidkännas den åsigt, som ensamt i hebreernas
Jehovah-kult .vill skönja spåren af en gudomlig ledning, under det att
de hedniska religionerna betraktas såsom ett vildt vexande ogräs; hon
ådagalägger att icke få af de sanningar, hvilka hittills fått gälla såsom
tillhörigheter endast för kristendomen, ingått, om än i dunklare former,
äfven i hedendomens religiösa medvetande, men att å andra sidan ett
och annat af det för urkristendomen verkligen nya omöjligen kan
antagas vara en för alla tider giltig sanning. Den kritiska
bibelforskningen riktar dödande hugg mot ortodoxernas inspirationsteori, i det
den röjer tillvaron af djupgående meningsskiljaktigheter och långvarig
strid inom sjelfva den apostoliska krets som man länge älskat att
föreställa sig såsom en tafla af endrägten och det idylliska lugnet. Äfven
dogmbildningens historia bidrager, i förening med den allmänna
kyrkohistorien, icke obetydligt till försvagandet af förtroendet till den
ortodoxa läran genom att visa huru denna läras hufvudsatser, långtifrån
att utgöra en omedelbar utveckling af evangelii grundtankar, merendels
endast i följd af vissa spekulativa eller historiska förutsättningar, ja,
någon gång till och med under inflytandet från lokala eller klimatiska
förhållanden blifvit utbildade så och icke annorlunda. — Vända vi oss
från erfarenhetsvetenskaperna till den rationella, så kunna vi ej undgå
att märka hurusom skärpan än ytterligare ökas i protesterna mot det
åskådningssätt, af hvars omfattande »den renlärige» gör beroende
menniskans väl för tid och evighet. Genom den nyare filosofiens
historia sträcker sig en kedja af tänkare, de store inom »vetenskapernas
vetenskap», hvilka alla med ovilja skjutit ifrån sig det teologernas
mång-färgade dogmatiker haft att utbjuda under namn af kristendom, på
samma gång äfven den störste bland dem djupt böjt sitt hufvud inför
Honom, som gjorde tron på sig till enda vilkoret för saligheten.
Knappast någonsin förut hafva dock filosofiens ordförande så
eftertryckligt som i nutiden uppträdt mot det kyrkliga lärosystem, i hvilket
de se det största oeh mägtigaste hindret för mensklighetens utveckling
mot sin bestämmelse. Från idealismens ståndpunkt brytes stafven öfver
den teologiska naturalismen, hvars dogmer »rätteligen böra betraktas
såsom uttryck för en reaktion inom den kristna verldsåskådningen af
hedendomens anda och föreställningssätt» *), och i följd af hvilken
den ortodoxe, drifven af den »hedniska förskräckelse», hvarom Geijer
talar, föreställer sig Gud såsom egnad att ingifva fruktan snarare än
kärlek, såsom behäftad med sinnliga affekter och lidelser, »vredgad,
afundsjuk, nyckfull, sjelfvisk och hämdlysten» 2). Särskildt måste »Kristi
gudoms»-dogmen stöta på motstånd inom religionsfilosofien, alldenstund
densamma uppbäfver’ försoningens begrepp genom att upphäfva
återlösarens menskliga sammanhang och likhet med oss, »ty under förut-
*) Jmfr. Tvenne religionsfilosofiska uppsatser af Axel Nyblceus (särskildt aftryck ur
Nordisk Tidskrift for 1867 och 1868) sid. 98.
*) a. st. sid. 79.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
