Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Anmälningar - Svensk konsthistoria. Af —rn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. ANDRA HÄFTET.
andra konstverk i ganska riklig mängd. Som bekant, voro alla hans söner konst-
älskande; och äfven de prydde således slotten på allahanda vis, äfven med flyttbara
konstföremål. Svårt är naturligtvis att göra sig ett klart begrepp om dessas värde,
då inventarierna mestadels äro knapphändiga nog och aldrig angifva mästarenamn.
Antagligt är emellertid, att några af de äldsta tyska och nederländska taflorna i våra
offentliga samlingar härleda sig redan från denna tid, särdeles som åtminstone Grips-
holm sedan dess ej undergått någon vådeld eller annan härjning. Mycket förstördes
deremot vid Stockholms slotts brand 1697. Kristina var, äfven hon, fullkomlig
konstkännare och samlade tafior, skulpturverk, m. m. till ett antal och värde, hvilka
svårligen öfverträffats af någon senare svensk konstsamling. Inventariet öfver hvad
bon egde i Sverige finnes i behåll och är utgifvet i nyare tider. De siffror, på hvilka
afdelningarna sluta, äro för denna tid häpnadsväckande; de meddelas i hr Sanders
1:a häfte, 98. 33 f. Tyvärr gingo dessa skatter med henne ur landet och till Rom;
deras vidare öden äro ej af intresse för oss och dessutom väl bekanta.
Efter henne är det en annan svensk drottning, som intager första rangen bland
svenska konstvänner och konstbeskyddare: Hedvig Eleonora. Hennes skapelser äro
Drottningholms gamla och en stor del af Gripsholms samlingar. Hon uppmuntrade
och sysselsatte Ehrenstrahl, Sylvius, Lemke, Krafft, Chauveau, Precht och en mängd
andra konstnärer, häri efterföljd af sin son och rikets stormän. "Hvad t. ex. ensamt
en Magnus Gabriel De la Gardie gjort för konsten i vårt land, är så ofantligt, att
man äfven efter nya förhållanden måste anse det utomordentligt. Sålunda grundlades
på de stora slotten och herresätena samlingar af taflor, konterfej och skulpturverk,
hvilka äfven förstärktes med dyrbara arbeten, inköpta eller eröfrade utifrån. En del
inflyttade holländare och tyskar medförde ock säkerligen konstminnen från sina hem-
land; och härigenom tillkommo äfven samlingar, hvilka kunna spåras ända ned till
våra dagar. Karl den tolftes krigiska tider bragte emellertid konsten till tystnad
och overksamhet; och först sedan frihetstiden fått bota statskroppens värsta refvor,
och uppmärksambeten åter kunde riktas på fredliga idrotter, kan man ånyo tala om
konst och samlande i Sverige. Emellertid är kännedomen om det karolinska tide-
hvarfvets konstsamlingar ännu temligen ytlig och inskränker sig till några korta no-
tiser. En arkivalisk utredning af deras innehåll och spridning låter dock tänka sig
och skulle säkert vara af intresse; men hon blir ett ganska omfattande arbete, som
skall kräfva mycken tid och stort tålamod. Slottsinventarier, adliga bouppteckningar
och reduktionssyneprotokoll blifva de knappa brunnar, ur hvilka forskaren i denna
del af vår konsthistoria får ösa.
Tacksammare och mer gifvande är då onekligen forskningen rörande frihetstidens
konstsamlingar, emedan källorna äro ymnigare och lättare åtkomliga. Med Carl Gustaf
Tessin uppstår Sveriges hittills förnämste konstsamlare, icke blott derför. att han var
rik och egde smak, men derför att han lefde i en tid, då tillgången på konstskatter
af yppersta slag var stor, och äfven emedan han mottog i arf af sin store fader en
samling af ej obetydligt omfång och utmärkt värde. Förf. har med skäl framhållit
den betydelse Tessin fick för hela vår konstutveckling, såsom fin kännare, ädel konst-
närsvän och utmärkt samlare. Han var det, som föranledde inkallandet af den andra
franska konstnärskolonien för slottsbygnadens räkning allt ifrån 1728; han upp-
muntrade med råd och beställningar Schröder, Arenius, Lundberg, Taraval, Rehn,
Hörling och en mängd andra; han slutligen bildade en samling taflor, skulpturer,
handteckningar och kopparstick, som på sin tid tillhörde de förnämsta i Norden och
utgjort en vigtig grundval till svenska statens nu varande samlingar af denna art. Det
är således af mer än vanligt intresse att följa utvecklingen af hans samling; och förf.
bar äfven med mycken sakkännedom utredt denna. Endast i en punkt lemnar han
oss i någon ovisshet: det är rörande hvad Carl Gustaf Tessin ärft af sin fader. Detta
var dock i sanning icke litet, åtminstone i afseende på kopparstick, konst- och gra-
vyrverk samt handteckningar, såsom Nicodemus Tessins egen tryckta förteckning 1712
samt (förmodligen) äfven hans bouppteckning utvisa. Af den senare skulle man sä-
kerligen få utrönt, hvilka taflor han egde; måhända skulle då härkomsten af en af
musei prydnader, Sigismunds porträtt, tillskrifvet Rubens, men sannolikt af hans lär-
junge Soutman, blifva utredd. Förf:s gissning, att det tillfallit Tessin efter hans
svärfader, fältmarskalken grefve Erik Sparre till Sundby, är för öfrigt långt ifrån
oantaglig.
»Emellertid», säger förf. med rätta, »var det under vistelsen i Frankrikes huf-
vudstad såsom svensk ambassadör från 1739 till 1742, som Tessin gjorde sina stora
konstförvärf. Statsman, diplomat och fulländad verldsman, lyste han i de förnämas
salonger, men var lika hemmastadd i konstnärernes atelierer och i konsthandlarnes
butiker, der han hade anseende som en auktoritet. Han inköpte arbeten af den ti-
dens mest framstående målare, såsom Oudry, Lancret, Restout, Desportes, Pater, Nat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
