Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje och fjerde häftena - Källor till svenska teaterns historia. I. Af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 «FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. TREDJE OCH FJERDE HÄFT.
Innan det för den svenska dramatikens utveckling betydelsefulla sjuttonde
århundradet gick till ända, riktades vår literatur med den första tryckta öfver-
sättning af en klassisk dramaturgs skrifter. Terentii komedier började utgifvas
1699, liksom för att före öfvergången till en ny period i den svenska teaterns
historia, bringa en hyllning åt den gamle romaren, som genom sin glada veten-
skap äfven för den svenska bildningen öppnat dramatikens lustgårdar.
Hittills hade man i Sverige i allmänhet hållit till godo med de teater-
trupper, som sjelfmant här infunnit sig, och man kan derföre icke undra på
att den estetiska smaken fortfarande var ganska outvecklad. Huru föga de dra-
matiska prestationerna motsvarade äfven ganska måttliga auspråk, synes deraf
att de kringvandrande sällskapen ständigt klagade öfver att de mest tragiska
scener, som, enligt deras mening, voro af gripande effekt, blefvo afbrutna af
stormande skrattsalvor, icke sällan åtföljda af lustiga visor, uppstämda i chorus
i »salongen». Moln af tobaksrök hindrade stundom skådespelerskorna att utsäga
mer än halfva meningarna. Härtill kom slutligen den dramatiska literaturens
uselhet. I Sverige hade lika litet som i större delen af Tyskland de spanska,
engelska eller franska mästerverken ännu hunnit göras tillgängliga för den stora
allmänheten. En blick på vår dramatiska bibliografi visar lätt huru torftig
denna del af vår literatur var, och om de teaterstycken, hvilka uppförts, men
aldrig blifvit tryckta” och således ej kommit till vår kännedom, hysa vi på
goda grunder samma ringa tanke. Vi voro då såsom ofta långt efter vår tid.
1 Sedan första häftet af herr Klemwmings dramatiska bibliografi utkom, hafva några af
de skrifter, hvilka deri omtalas såsom endast befintliga i handskrift, blifvit tryckta. Vi med-
dela dem, till literaturvänners tjenst, här nedan, äfvensom vi för tiden till är 1699 göra ett
litet tillägg till den nämda bibliografien, hvilket verks framstående värde för vår literaturhisto-
ria, vi äro de villigaste att erkänna: »De Creatione Mundi» och »Belial de Inferno» (från
1500-talet), Kl., sid. 9—10, tillsamman tryckta i Stockholm 1864; »Jesus lärer i Templet»
(från samma tid), Kl. sid. 10, praktupplaga, tryckt i Stockholm 1873; »En lustigh Comedia
om Doctor Simon» (från samma tid) tryckt i Stockholm 1865; »Judas Redivivus», 1614, Kl.
sid. 19—20, tryckt i Stockholm 1871; »Andelig Julafröjd och gode nye Tijdender om then
lille Jesu och ny-födda Judakonungen i en comoedia.» MWarnemände skantz then 1 Maj
Anno 1639. Af Laurentius Oest. IHastadius etc. Tryckt troligtvis i Rostock. Det enda kända
ex. påträffades i Strengnäs läroverks bibliotek; »Alle Bedlegrannes Spegel» etc. ...åttonde resan
aff Trycket uthgangen, Åhr 1866. Stockholm. (40 ex.); »Querela seu Dialogus emellan en för-
dömd själ och kropp» af Bernhardo på Latin, nu rijmvis på svenska afsatt af O. Ungins.
Tryckt i Linköping 1669; »Sven Bryngelsons Dalii Valet-Skänck» ete. Kl. sid. 58, omtryckt
i Dalii skrifter, utg. af Hanselli, Ups. 1869; »Darius», af Isaac A. Börk. KI. sid. 90. "Tr.
Örebro 1874; »Valete-Theatern» af dens; ibid. Tr. Stockholm 1874; »Esther», Öfvers.
från Racine af Törnqvist (Adelcrantz). Kl, sid. 63. "Tr. Stockholm 1871 (25 ex.). —
2 Otvifvelaktigt är att många svenska teaterpjeser från den här berörda tid funnits, vare sig
original eller öfversättningar, hvilka först efter noggrannare undersökningar skola blifva åter
framdragna. Äfven lära åtskilliga upplysningar om sådana literära alster sannolikt vara att
hämta ur arkivens för detta ändamål nästan obegagnade källor. Ett lysande exempel på de
resultat, hvartill sådana forskningar kunna leda, lemuas af P. V. Jacobsen i den afdelning af
hans danska »Personal- och Tids-Histerie i det 16 Aarh.», som handlar om »Skuespil og Skue-
spil-Forfattare». (Historisk Tidskrift, baud ö, sid. 495—534).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
