Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Nytt uppslag rörande förhållandet mellan stats- och frikyrka, religion och vetenskap. Af Emund Gammal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. FEMTE HÄFTET.
Nous portons dans nos coeurs le cadavre pourri -
De la religion qui vivait dans nos peres.»
Många tyska naturforskare t. ex. Carl Vogt och Moleschott göra sig skyldiga
till samma fel. Äfven vi ha fått göra bekantskap med dessa läror genom ctt
bland denna skolas skarpaste verk, L. Bichners Kraft och materia, som blifvit
öfversatt på svenska. Beklagligtvis slå äfven några af Tysklands egentliga
tänkare in på samma bana och söka på deduktionens väg föra menskligheten
till samma tröstlösa mål, dit naturforskarne på induktionens velat leda henne’.
I företalet til! sista upplagan af sina samlade skrifter säger Englands nuvarande
premier-minister: »Det kan svårligen nekas, att för alla dem, som betrakta
menniskan såsom ctt oförgängligt andeväsen, äro nuvarande utsigter såväl i vårt
som andra land nedslående och mörka. Den så kallade materialismen vinner
allt mera mark, likaså förnekelserna af en verldsregerande Försyn. För alla
dem, hvilka äro öfvertygade om att ateistiska samhällen, de må till det yttre
vara hur förfinade som helst, dock inom sig bära frön till anarki och upplös-
ning, för dessa alla äro framtidsutsigterna dystra och hotande.» Dessa Dis-
raelis åsigter delas af många andra framstående min, hvilka med bäfvan i sina
tankar mönstra de antireligiösa partiernas talrika och skickliga sakförare på
teoriernas område.
Äfven på praktikens hafva de sökt organisera sig till fasta och mäktiga
partier, främst representerade af den så allmänt fruktade föreningen Interna-
tional. Sista valen till den tyska riksdagen hafva också ådagalagt det social-
demokratiska partiets sammanhållning och fruktansvärdt växande makt. Dylika
förbund kunna visserligen för tillfället åstadkomma stora olyckor, ja verkliga
skräcksener. hvarpå Frankrike gifvit verlden mer än ett exempel, senast under
kommunens välde i Paris våren 1871. Det ligger dock i sakens natur, att
dylika utbrott ej kunna ega lång varaktighet. Väåldsamheten måste inom kort
uttömma kraften
»Ack! men derunder
Sjunk ett Pompeji i härjningens stunder.»
Dylika förödelser kunna dock knappast betraktas som svåraste olyckan och
vådligaste följden af de samhällsupplösande lärorna. Dessa bestå snarare der-
uti, att de våldsamma skakningarna vanligen följas af en så stark fruktan för
deras upprepande, att den kastar sitt rof handlöst i armarna på statens och
kyrkans makter, och inleder härigenom dessa senare i frestelse att utöfva den
despotism, som vanligen alstras af obegränsad makt.
Om ofvannämda skarpa meningsskiljaktigheter få allt mer utveckla sig,
och om de spridas till och omfattas af allt talrikare massor inom de europeiska
staterna, då måste förr eller senare det religionskrig utbrista, som af åtskilliga
röster från de motsatta lägren förebådas. Begge parterna äro så intagna af
hat till och fruktan för hvarandra, att stode ej mellan dem cen mångfaldigt
öfverlägsen majoritet af sansade eller likgiltiga personer, skulle striden redan
brutit lös. Att öka de biästa beståndsdelarna af denna majoritet är säkraste
skyddet mot den hotande faran, och utgör målet för de ansträngningar, som
göras af många lugna, skarpsynta, menniskoälskande och opartiska män, hvilka
hoppas kunna genom tvistefrågornas belysning och utredande skingra missför-
ståndet och genom medlingsförslag och jemkningar undanrödja misshilligheten,
innan det blifvit för sent. Många finnas, som hysa ringaktning för såväl detta
Y Svensk Tidskrift 1876, häft. 7. »Något om den samtida filosofien» af H. Leander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
