Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Nytt uppslag rörande förhållandet mellan stats- och frikyrka, religion och vetenskap. Af Emund Gammal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. FEMTE HÄFTET.
idealdyrkan, som gång efter annan bragt dem på fall. I England eger friheten
verklighet och lif; i Frankrike dödas hon af teoriernas abstraktioner.
De min, som uppträda förmedlande i nu pågående strid mellan kyrkoauk-
toritet och tankefrihet, tillhöra ej blott alla de olika bekännelserna utan äfven
vetenskapens flesta områden. Dessa fredstiftare bemöta sig ena gången att till-
bakavisa kyrkans oberättigade anspråk och nya dogmbildningar, andra gången
att ådagalägga ytligheten af de åsigter, genom hvilka en öfvermodig naturforsk-
ning eller en njutningslysten materialism vilja afskaffa all religion eller åtmin-
stone tron på en personlig Gud och lifvet efter döden. De representerades
inom katolska kyrkan först af den tappra minoritet, som vid konciliet i Rom
1870 så lifligt motsatte sig antagandet af ofelbarhetsdogmen, samt sedermera
af det gammalkatolska parti, som i Dr. Döllinger och biskop Reinkens ega ut-
märkta målsmän, samt vidare af liberal-katolikerna, anförda af Hyacinthe Loy-
son, den ryktbare Pater Hyacinthe. Äfven bland Englands katoliker höjas
röster mot ofelbarhetsdogmen, hvars betydelse Dr. Newman sökt i striden
mot Gladstone så mycket som möjligt förminska. Frankrikes kyrka, som under
forna tider stridt med så mycken ära och framgång mot påfvens universalviälde,
gör nu minsta motståndet; och den bland hennes söner, som med största kraf-
ten sökt afskudda det andliga oket, Pater Hyacinthe, har måst lemna sitt fä-
dernesland’". Äfven i Belgien rör sig motståndet och har i de här anmälda
böckerna af Laveleye erhållit en skicklig sakförare. Hvart och ett af dessa par-
tier bidrager i sin mån att allt djupare splittra den katolska kyrkans enhet
och fordrar allt högljuddare hennes reform. Mot allt hvad rationalism och
materialism heter uppreser sig naturligtvis hela den katolska kyrkan, fast det
sker på olika sätt. VWVatikanismens opposition består förnämligast i utfärdandet
af encyklikor, som fördöma sjelfva de grundsatser, på hvilka hela den moderna
civilisationen hvilar; då deremot de reformerade katolikerna inlåta sig i me-
ningsbyte med sina rationela motståndare och antaga det berättigade men söka
vederlägga det oberättigade i deras satser. Åtskilliga idealistiske filosofer in-
taga också en förmedlande ställning. De betrakta kyrkoläran såsom en folklig
metafysik, passande att för allmänheten ersätta deras vetenskapliga; hvarför de
också vanligen stå på god fot med kyrkan, så länge hon ej gör anspråk på
ofelbarhet eller med sin mystik, antinomism eller »opera operata» allt för kän-
bart stöter den vetenskapliga verldsåsigten eller hotar forskningens frihet.
Äfven många utmärkte naturforskare bjuda kyrkan en försonlig hand, i det de
önska helt och hållet skilja npaturvetenskap och teologi och mena, att förete-
elserna i andens verld omöjligen kunna studeras på samma sätt som sinnes-
verldens fenomen. Och då de finna sig kunna ingenting bevisa på andens högre
område, draga de ej deraf samma slutsats som åtskilliga positivister, nämligen
att ingen andlig verld finnes till; utan i stället den, att vi ej kunna på giltiga
skäl förneka densamma”. Det är dock framför allt inom des» protestantiska
kyrkorna och den historiska vetenskapen, som de mest kraftfulle och lärde
fredsstiftarne uppträda. Det ligger i sakens natur att så måste vara. De pro-
testantiska kyrkorna bilda som sagdt en förmedlings-religion mellan katolicism
och rationalism och förena i sin princip den gudomliga auktoritetens trygghet
med den individuela tankens frihet. Ät bibelordet förbehålla de uppenbarel-
sens auktoritet, men vid dess tolkning gifva de utrymme åt tankens frihet”.
Det är endast så organiserade kyrkor, som kunna inlåta sig på diskussion och
! Senaste poster berätta, att han återvändt till Paris, men ej der fär predika.
? Uber die tirenzen des Naturerkennens» vou BE. Du Bois-Reymond.
» Katholicieme og Protestantisme af H. Martensen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
