Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde och åttonde häftet - Norsk historieskrifning. Af Emil Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. SJUNDE OCH ÅTTONDE HÄFT.
öfriga nordiska folken och utlandets främsta nationer. Redan i början af 1830-
talet bildade sig ett »Samfund for det Norske folks sprog og historie» uti
Kristiania, hvars ändamäl i ett upprop af stiftarne till det norska folket an-
gifves med följande fosterländska ord, som på samma gång karakterisera andan
i hela den norska historieskrifningen:
»Maaske trenger intet europeiskt folk, nest Greker og Polakker, mere
til en fortrolig kundskab om deres forfeedres storverk — til Efterlignelse —
eller om disses forsyndelser og ofte svartbödte Misgreb — til Advarsel —
end netop det Norske. Vi behöve i saa Maade ikke at kaste flygtige Blikke
tilbage paa Folkets Fzard under hele Haarfager-Stammen med hvis sidste mand-
lige Spire den gamle kraft inslumrede och tilsidst gik under i en unational
. . . Forbindelse med Udlandet. En klarere Dag synes igjen at vare oprunden;
vi have oplevet at see gamle Norge, iklxdt en afglands af dets Forntidsherlig-
hed igjen at framtra&de i Staternes Rakke; vi have oplevet vort Folks. . . poli-
tiske Gjenfödelse . . . Med Tak til Forsynet paaskjönne vi denne Lykke; men
det vil vere klart for Enhver, som med alvorligt Sind agter paa Tidernes Tegn,
at dette Skridt baade hastigt og snart igjen kan gjöres tilbage, om vi ikke
med hele den kraft Forsynet skjenker ethvert Folk, der redeligen straber
fremad, ile med at gjöre alt Det gjaldende, som betrygger vor Nationalitet oz
som i andre Folkslags Öine betegner os som et af Europas zeldste, historiskt-
berömte Folk, ei blot som en svag Affödning af den nrerv&rende Tids Gjeringer.
— Saa meget kraftigere opfordres vi Landsmend til i saa Maade at lkecge on
ivrig og flittig Haand paa Verket, som vi sce vore Venner og Stamme-Besleg-
tede öster- og söndenfor skjenke denne Gjenstand en almindelig og snart sact
udeelt Opmaerksamhed, og som vi endog have nogen Grund til at befrygte at
denne Fremmede . . . Virksomhed . . . torde faa i Sinde at paatare sig V:ierge-
maal for os og herefter som hidtil skrive Norges Historie ej blot paa frem-
med Grund og med fremmede IHrender, men ogsaa med fremmede Hjerter.
Endnu er det dog Tid til ogsaa i denne IHenseende at redde vor National-
ere o. s. v.
Bland undertecknarne af denna uppfordran var äfven R. Keyser, bland de
första medlemmarne P. A. Munch och den senare föreståndaren för Norges
riksarkiv Chr. Lange. Att man icke stannvade vid blotta ord, visade det som
under de fyratio följande åren uträttades. Det nämda samfundet upplöstes
1839, efter att hafva utgifvit 6 band »Namlinger», innehållande dels historiska
aktstycken, dels äfven afhandlingar, bland andra äfven den ofvan nämda af
Keyser, liksom åtskilliga af Munch. Ett tiotal af år derefter bildades ett
nytt »Historiskt Selskab», som utgaf Norske Samlinger (1852—1860), uteslu-
tande egnade åt handlingar från den danska föreningstiden. En likartad publika-
tion är äfven det Norske Magazin, som sedan 1858 tid efter annan utgifves,
uteslutande afsedt för handlingar från åren 1536—1814, äfvensom de Medde-
lelser fra det Norske Rigsarchiv, af hvilka sedan 1865 tre häften, så vidt vi
veta, ha utkommit. Ett nytt historiskt sällskap bildade sig 1870, »den Nor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
