Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte och tolfte häftet - Egyptologi. Af Karl Piehl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förtjenster om egyptologien äro oomtvistliga. Om förf. emellertid öfversprungit dem,
så har det med hänsyn till den ena för visso skett af rent personliga skäl,
men förgäfves söka vi efter de grunder, som kunnat göra den andres
uteslutande giltigt. Nämnom deras namn — Lieblein och Zoega — och läsaren
skall förstå oss.
Georg Zoega[1], till börden dansk, men genom uppfostran i ett
gränslandskap vand från barndomen att tala två tungomål, har genom sina omfattande
undersökningar på den antika konstens område vunnit ett namn, som af de
klassiske filologerna plägar nämnas med vördnad. Men han har tillika — och
detta må vi här framhålla — med lifligt intresse och synnerlig framgång
sysslat med det kristna Egyptens literaturspråk, koptiskan. Icke som skulle denna
förut varit helt och hället obeaktad, ty ända från början af det sextonde
århundradet, då Thesée Ambroise skref sitt för den tiden kolossalt lärda arbete[2],
egnade man henne en viss uppmärksamhet, men med afseende å metoden och
omfattningen af det material, som genom Zoegas arbeten offentliggjordes, måste
man säga, att han bildar epok i de koptiska språkstudierna. Hvad han genom
sina djupgående undersökningar uträttat, har banat väg för efterföljare, sådana
som Peyron och Schwartze, hvilka äfven tacksamt erkänt sina förbindelser till
den danske arkeologen. Härigenom har Zoega medelbart äfven gagnat studiet
af hieroglyfiken, hvilken utan kännedomen om koptiskan och dess egendomliga
bygnad torde förblifvit ett myster; det är ju också i Zoegas skola Åkerblad
gått, hvilken, om vi få tro Youngs ord, i sin ordning haft Champollion till
lärjunge. Hvilka målsmän för nordisk vetenskaplighet! — Zoega har för öfrigt
äfven med sina undersökningar omfattat de fornegyptiska monumenten; han har
t. ex. enligt Champollions medgifvande[3] angifvit rätta betydelsen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
