Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte och tolfte häftet - Egyptologi. Af Karl Piehl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»cartoucherna»; likaså uppgjort den första lista öfver de hieroglyfiska tecknen, hvilken
i fullständighet synts öfverträffa Champollions uppgifter om samma ämne. Åt
de egyptiska obeliskerna har Zoega egnat ett väldigt in-folioband på 6- à 700
sidor — De usu et origine obeliscorum — hvars volym afskräckt oss från
tanken att för närvarande genomtränga det samma. Z., som var född 1755 och
dog 1809, har genom en berömd tysk hellenist Friedrich Gottlieb Welckers
vetenskapliga pietet fått sin biografi tecknad i och med publikationen af sin
ganska vidlyftiga brefvexling. För den som är intresserad af en värmare
bekantskap med en forskare, hvilken egde, hvad så mången i samma ställning
saknar, en fullt utvecklad och tillika i hög grad älskvärd personlighet hänvisa vi
till Welckers Zoegas Leben.
Den andre skandinavens lefnad har än ej inom ramen af en biografi
blifvit skildrad och tiden är derför ej heller mogen — om det skall ske med den
utförlighet, hvarpå hans förtjenster om vetenskapen torde kunna göra anspråk;
men det allra allmännaste af hans lif och vetenskapliga verksamhet skall säkert
intressera den, som tagit notis om hans bok, att lära känna. Vi låna till en
början professor Liebleins egna ord i ett meddelande till oss om sitt föregående
lifs allmänna data: »Jag är», säger han, »född den 23 December 1827 af
föräldrarna skomakarmästar J. M. Lieblein (son af en tysk) och fru A. K. född
Hofgård (af den här i landet mycket utbredda familjen Hofgård). I mitt
tolfte år kom jag till landet, ämnad för en praktisk lefnadsbana; men lust för
läsning gjorde, att jag på egen hand lärde tyska, franska, latin, grekiska och
flere andra ämnen. Mot min omgifnings föreställningar beslöt jag mig till det
med mina små tillgångar betänkliga steget att studera, och efter två års
undervisning tog jag 1855 »examen artium» med »laudabilis», 1856 »examen
philosophicum» med »laudabilis» och 1861 filologisk embetsexamen likaledes med
»laudabilis». Samma år for jag med lånta medel till Berlin, der jag på allvar
började studera egyptologien, som jag redan förut smakat på. År 1864 hade
jag offentligt understöd för en rasa till Paris och Turin, 1867 till London,
Leiden och Paris; 1869 var jag i Egypten, Neapel, Rom, Florens, Wien och
München». Lägger man härtill, att han 1868 besökt Stockholms, samt några
år senare Köpenhamns, S:t Petersburgs och Helsingfors egyptiska
fornsakssamlingar; att han, sedan flere år anstäld som stipendiat i egyptologi vid
Kristiania universitet, i fjol genom stortingets frikostighet fått en profession för sig
inrättad, så har man i få ord dragen af hans yttre lif. Den vetenskapliga
verksamhet, som professor Lieblein till dato utvecklat, har varit af så pass
genomgripande natur, att man väl kan säga, att hans namn är nära fästadt vid
egyptologiens historia. Sitt inträde i den vetenskapliga verlden tog L. med
den år 1863 utgifna Die ägyptische Chronologie, ein kritischer Versuch. Då
de grundsatser, han här satt i system, alltjemt af honom förfäktas, och de
kronologiska frågorna dess utom tillhöra antalet af dem, han med förkärlek
sysselsätter sig med, vilja vi något med betraktelsen dröja vid den vetenskapliga
ståndpunkt, han intager. Några inledande upplysningar må dock förutskickas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
