Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Bernhard von Beskow. † Minnesteckning. II. Af E. von Qvanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under franska revolutionens och forstå kejsaredömets dagar, och
efterdyningarna af detta oförmedlade personlighetsvälde fortforo under
restårationsperioden, oaktadt större delen af dess ledande
personligheter icke voro så synnnerligen utmärkta. Först efter
Juli-revolutio-nen 1830, då Bourbonerna för tredje gången nödgades nedstiga från
Frankrikes tron, började Europa skörda frukten af den stora
revolutionens utsäde med afseende å det konstitutionella statslifvets utbredning
och utveckling. Men i Sverige egde det förhållandet rum, att på dess
tron satt qvar en en af revolutionens kraftfulla, öfverlägsna söner,
som både kände och utöfvade, såsom en naturens och ödets
forst-födslorätt, sin personlighets makt. Den hade banat honom väg från
foten af Pryreneema, som skådat Rolands strider, till Birger Jarls
kungasäte vid Mälarens strand; den var han icke sinnad att afstå eller
qtt äfventyra. Då oppositionen i Sverige efter 1830, med det nyligen
grundlagda Aftonbladet i spetsen, fordrade representationsförändring
och parlamentarisk styrelse, motsatte sig Carl Johan dessa fordringar.
Att Beskow skulle fatta parti för Carl Johan och hans, jemförelsevis,
personliga styrelsesystem, var helt naturligt, emedan Beskow sjelf var
snillearistokrat och dyrkare af den utmärkta personlighetens
herrskarerätt. Tillika såg han icke geraa, på grund af sitt öfvervägande
plastiska lynne, att en gång gifna former brötes sönder; allting oroligt,
allting, som stod endast i göming, stred mot Beskows innersta natur.
Han var derföre lika litet reaktionär som revolutionär: han var
stationär. Han intog i politiken ungefär samma ställning som i estetiken,
nämligen den af neutralitet gent emot utvecklingen, den lefvande idén; på
det ena såväl som det andra området pläderade han, med vissa undantag,
nästan hvarje form, som var faktisk. Denna objektivitet, som icke fattar
parti for idéerna sjelfva, utan för en mängd former, hvilka uppställas
såsom lika berättigade gent emot hvarandra, ger åt Beskows
politiska broschyrer en inre köld, som hindrat dem att, trots den stora
talang, hvarmed de äro affattade, trots de många träffande
anmärkningar och praktiska sanningar, de uttala, utöfva ett anmärkningsvärdare
politiskt inflytande. Också lider en del af dem af brist på
koncentration och systematisk anordning af stoffet. Beskow nedlade utan tvifvel
mycken omsorg och omfattande studier på författandet af sina
politiska broschyrer, och just derföre kunde han säkert ej heller undgå
att märka, att dé icke hade den ingripande verkan, han åsyftat och
hoppats på. Såväl denna omständighet, som en förändrad ståndpunkt
å regeringens sida, strax efter Carl Johans död, gjorde att Beskow,
som var en man, hvilken hvarken ville onödigt förspilla sitt arbete
eller spela en underordnad råi, drog sig helt och hållet från det
politiska faltet. Hans tillbakadragenhet i detta hänseende gick så långt,
att det i yttre måtto nästan såg ut, som om han hade fattats af full-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
