Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Geologiska synpunkter i fråga om jordklotets uppkomst och ombildning. Af C. W. Paijkull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildar det knappast synliga flodslammet omsider hela berg. På ett
afstånd af 500 eng. mil från sitt utlopp medför Gangesfloden under
regntiden 577 kubikfot fasta ämnen i sekunden. Under 122 regndagar
gör detta en summa af 6,082,041,600 kubikfot Under hela året utför
floden så mycket af fasta ämnen, att en yta af 228 £ eng. qvadratmil,
olier ytan af en qvadrat, der hvarje sida är 2J svenska mil lång, skulle
höjas en fot. Man erhåller en föreställning om betydenheten af denna
slammassa, då man erfar, att en flotta af åttio ostindiefarare, hvar
och en lastad med en vigt af 1,400 tons slamm, behöfde segla utför
floden hvarje timma dag och natt i fyra månader, för att från
höglandet nedföra till hafvet en dylik slaihmassa, som fortskaffas af
Ganges under de fyra regnmånaderna. Det fina slamm, som sprides
i hafvet, utföres öfver ofantliga ytvidder; ju finare slammet är, desto
större tid behöfver det att sjunka till botten, under tiden gripes det
af hafsströmmarae och föres till de aflägsnaste trakter. På detta sätt
fortgår ännu i dag bildningen af vidsträckta aflagringar på hafsbotten.
Det organiska lifvet i djupet bidrager icke mindre till ett
berglagers bildande. En af de mest utbredda af de äldre bildningarne
är skrifkritan. Den träffas äfven i östra och vestra Europa samt i norr
och söder från Skåne till Krim. Detta var således ett fenomen, till
hvilket de i nutiden verkande krafterna icke erbjödo någon
motsvarighet. Men lodningarne för den atlantiska telegrafkabeln hafva lärt
oss, att hvitt slamm, bestående af likartade organiska kroppar,
fortfarande bildar sig öfver vidsträckta ytor; och nyligen hafva vi erfarit,
huru sänklodet i de nordligaste hittills besökta farvatten uppdragit
dylikt slamm från hafsbotten. Kritbildningen fortsättes således ännu
i dag öfver lika vidsträckta ytor som fordom. Hvad man kallat en
krittid och ett krithaf, säger en författare, derom veta vi intet annat,
än att de alltid varit och ännu fortvara. Korallrefven och öarne
utbreda sig likaledes öfver de vidsträcktaste ytor. Korallbildningar äro
isynnerhet utbredda öfver de tropiska delarne af Stilla hafvet; de gå
ända till 32° N. och saknas endast utefter Amerikas vestkust, der en
kall polarström stryker fram. Ostindiska öarne, östkusten af Afrika,
vestindiska öarne och södra Florida öfverflöda af korallref. Få af de
äldre bildningarne hafva vi spårat i en sådan vidd rundtorn
jordklotet
En af orsakerna till nämnde förvillelse bestod deruti, att man
endast på grund af öfverensstämmelse i mineralogiskt hänseende antog
lagrens samtidighet. Emedan till exempel röd mergel och röd
sandsten, innehållande koksalt och gips, i England fans mellan lias och
stenkolen, så skulle alla andra röda merglar och röda sandstenar, ij
hvilka salt eller gips förekom, tillhöra samma period, äfven om de
funnos i de mest skilda delar af jordklotet i Norra Amerika, Peru,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
