Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Geologiska synpunkter i fråga om jordklotets uppkomst och ombildning. Af C. W. Paijkull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Indien, Asiens eller Afrikas saltstepper. Förgäives framhölls
orimligheten derutaf, att alla verldens floder på en gång skulle varit
uppblandade med slammassor af röd färg. Slutligen har man funnit, att
till och med inom Europas inskränkta område finnas röda sandstenar
och merglar, bildade i haf af olika åldrar; och i öfverensstämmelse
dermed hafva äfven många af de namn, med hvilka man belagt
bildningar, som ansetts samtidiga, såsom krita, grönsand, oolit, röd mergel,
stenkol, öfvergått till endast konventionela benämningar för vissa inom
hvarandra ganska skiljaktiga grupper. Till kritformationen hör
sålunda en grå qvarzig sandsten utan spår af kalkartadt ämne, en hård
och tät kalksten, en brun sandsten eller grå mergel. Grönsanden
representeras ofta af kalksten, i hvilken det finnes några gröna korn.
Inom oolitperioden utgöras minsta antalet af bergarter med oolitisk
struktur och så vidare. De omfattande benämningar, som geologen
använder, för att beteckna vissa formationer, tjena således minst att
ange en likformighet i art eller bildningssätt, en homogenitet i de
haf, i hvilka lagren fällts till botten.
En ytterligare anledning till villfarelse med hänsyn till den
supponerade ringare utsträckningen af nyare bildningar ligger deruti, att
dessa bildningar försiggå under hafvets yta, medan de äldre
bildnin-garae genom upprepade underjordiska rörelser numera äro upplyftade
till land. Yi se dem derföre inför oss i deras hela vidd, under det
att korallernas arbeten på hafsbotten endast till en del ligger
blot-tadt och oftast endast anges af sänklodet på flera tusen fots djup.
Sålunda måste nutidens bildningar förefalla oss mindre utsträckta,
mindre mägtiga,, icke till följd af en lägre utveckling af
naturkrafterna, utan emedan icke tillräcklig tid förflutit sedan deras bildning
och de sålunda icke hunnit att upplyftas öfver hafvet.
Med hänsyn till de organiska lemningarna, hvilka gifva en så
vigtig karakter åt de skildrade bergarterna, hafva många författare af
högt anseende imellertid antagit, att de fossila arternas utbredning är
mycket vidsträcktare i formationer af äldre datum, än i nutidens;
hvilket skulle ange en likformighet i klimat och andra
naturförhållanden, som icke nu eger rum. Ett dylikt omdöme är i visst fall
grun-dadt; likväl gäller det endast om en del af stenkolsformationens arter,
nämligen om de kryptogama formerna. Hvad åter de egentliga
landt-växterna beträffar, så hafva dessa varit lika skiljaktiga från och med
de äldsta siluriska till de yngsta tertiära, som de äro i nutiden. Och
snäckor, koraller och andra organiska lemningar gifva vid handen, att
jordklotet förut, likasom nu, varit deladt i skilda zoologiska provinser
på ett sätt, som öfverensstämmer med den nuvarande geografiska
fördelningen af djurarterna. Detta vigtiga faktum vederlägger på det
bestämdaste det förutgjorda påståendet om jordklotets uniformitet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
