Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Om lyxen. En national-ekonomisk betraktelse. Af Th. Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finner uträkning vid att, sedan han förlorat sin gamle kund, fortfara
med rörelsen. Han använder sitt kapital i någon annan rörelse och
till arbetares underhåll finnes qvar precist lika mycket kapital nu som
förut. Ty ett antagande bör göras, för att denna förändring i
konsumtionen ej skall blifva menlig för arbetame, nämligen det, att
fabrikanten får rådrum att realisera sin vara, hvilket han får genom att i
tid erhålla underrättelse om konsumentens förändrade afsigb Kommer
han att sakna sådant rådrum och har sin vara osåld, då är visserligen
hans kapital förstördt och detta till skada för hans arbetare. Så har
genom den förändrade konsumtionen ingen förminskning skett af det
i samhället befintliga kapitalet. Men antaget att den fordne
sammets-konsumenten icke lägger de penningar, han genom sin indragna
konsumtion bespar, på kistbottnen, utan, såsom troligt är, vill göra dem
på ett eller annat sätt fruktbärande. I detta fall använder han dem
antingen sjelf till något företag, som kan gifva någon afkastning, eller
ock lånar han dem till någon, som ger dem en sådan bestämmelse.
Hvad blir då följden? — Att samhällets kapital blifvit ökadt just
jemnt med detta belopp, en förändring, af hvilken den arbetande
klassen ej kan hafva annat än nytta. I stället för ett kapital —
sam-metsfabrikantens — finnas nu två — den fordne sammetsfabrikantens
och den fordne sammetskonsumentens. Dessa exempel visa sålunda
tydligen att ett upphörande af den improduktiva konsumtionen
inga-, lunda behöfver lända till den arbetande klassens skada, utan, tvärtom,
merändels till dess högsta gagn. Den lära, som, utom möjligtvis på
andra ställen, högljudt förkunnas i den franska kejsarestaden och som
i de arbetande klassernas intresse predikar lyxen, är helt och hållet
stödd på en villfarelse, fullkomligt förfelande det mål, hvartill den,
med eller utan kunskap om sitt misstag, anser sig vilja leda. Med
kunskap om sitt misstag, säga vi; ty väl kan man sätta i fråga,
huruvida en lära, som till den grad förfelar sitt mål som denna, kan vara
i okunnighet derom, och huruvida den icke i stället är ett storartadt
hyckleri, hvilket i sjelfva verket förer talan för helt andra intressen
än de arbetande klassernas, en fördold egoism, hvilken skyr att träda
fram, men som blifver endast desto vidrigare, då den sålunda söker
skyla sin nakenhet med filantropiens fikonalöf.
Om sålunda hvarje konsumtion, hvilken ej är produktiv, måste
bedömas såsom i ekonomiskt hänseende skadlig, vill detta då säga att
menniskan aldrig eger rätt att tillåta sig en sådan? Får hon, för sitt
personliga behof, ej tillåta sig annan förbrukning än den, som är
nätt och jemnt nödvändig, för att hålla hennes krafter vid magt till
arbetet? Är hvaije konsumtion, som ej är ekonomiskt nyttig, förkastlig?
t— Det har redan blifvit erinradt, att menniskan för andra behof än
de sinliga, behöfver taga de materiella tingen i anspråk. Utan att här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
