Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prestbostäUen o. s. v. genom adelns, borgerskapets och presterskapets
öfvermagt vid riksdagame, i det närmaste blifvit befriade från den
dem åliggande och från den urgamla värnepligten härstammande
krigs-bördan. Hvad detta vill betyda, skola vi snart inse, då den
privilegierade jordens och städernas fastighetsvärden i förhållande till
krono-oeh skattejordens anföras, och då man erinrar sig de oerhörda
summor, som från jorden utgå till presterskapets aflöning.
vra.
Då Karl XH redan i böljan af sina krig förde större delen af
indelta armén utom landets gränser, hvilka således måste skyddas af
andra trupper, kom han i erfarenhet af indelningsverkets nyssomnämnda
brist att icke medgifva arméns ökande vid förefallande behof. Den
enväldige och krigslystne monarken begick då, trots fadrens
försäkringar och kontrakter, mot rot- och rusthållare det våldet, att tvinga
dem till uppsättning af först tre- och sedan femmänningar, d. v. s.
att tre och fem rotar eller, rusthåll förenade sig om uppsättande af
en fotknekt och • en ryttare, utom de ordinarie. - De sålunda bildade
regementena underhöllos ända till hans död, hvarefter likväl rot- och
rusthållare tillerkändes särskild ersättning för underhållet. Finname
måste derutöfver uppsätta dubblering. Äfven hela adelsfanan
dubblerades, hvaijemte öfriga ståndspersoner måste uppsätta flera regementen.
Olagligheten tillämpades således åtminstone bka för alla folkklasser.
Genom dylika medel och genom omfattande värfningar lyckades
Karl XH uppbringa sin krigsmagt till den storlek, som ofvan blifvit
anförd. För öfrigt verkställdes fortfarande utskrifningar inom de icke
obetydliga delar af landet, hvilka ej underkastat sig indelningsverket,
såsom den oberustade jorden i Skåne och Halland, hela Österbotten,
nyupptagne hemman, eller med ett ord, såsom förordningen lyder,
bland alla, som icke bodde på sådane hemman, hvilka bidrogo till
in-delta arméns underhåll. Rättigheten till dylika utskrifningar —
hvilken 1683 öfverlemnades till konungen allena, men hvilken efter Karl
XIL8 död återgick till ständerna såsom tillfällig bevillning —
stadgades såväl i regeringsformerna af 1719 och 1720, som i alla
följande; och i de med anledning deraf förekommande ordalag kan
upp-hofvet spåras till de äfven i nu gällande regeringsform förekommande
motsvarande uttryck, hvilka likväl, med afseetde på rot- och rust-’
hållarnes obestridliga rätt till utskrifningsfrihet, i praktiskt hänseende
måste anses såsom i det närmaste saknande betydelse.
, Genom landförlustema i frederna efter Karl XH:s död minskades
stående armén till omkring 50,000 man (hvaraf ungefär 12,000 värf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
