Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Darwinismen. Af N. J. Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen att de lefvande varelserna mera viljelöst omändras af de yttre
förhållandena. — Så hafva, enligt hans åsigt, de sympatetiska
färgerna uppstått; vi se nämligen djuren, som lefva i länder, hvilka
om vintren äro snöklädda, erhålla en hvit färg, de i öknen lefvande
en gul, de i ljungmarker en brokig, hafsytans djur en blå och
genomskinlig, insekter, som lefva på växternas blad likna dessas grönska
o. s. v. En mängd karakterer, som vi ofta anse alldeles obetydliga,
sammanhänga dock med organismens väsende, som t. ex. purpurfårgade
plommon som mera lida af en viss sjukdom än de gula, vissa frön
med glatt hud, som lättare förstöras af insekter. Andra hafva en mera
tydlig förklaringsgrund, såsom hackspettens tåriktning, starka stjert och
spetsiga styfva näbb, roffåglarnes skarpa syn, rofdjurens starka klor
o. s. v. Yi se, såsom exempel på organernas utveckling för vissa
ändamål, tama ankor hafva starkare ben i fotterna, men svagare
flygapparat än de vilda, kor och getter få större jufver genom mjölkning,
nästan alla slag af husdjur hängande öron, ty de behöfva ej som i
vilda tillståndet med upprätta öron lystra efter hvarje fara. Foglar
som ej flyga, såsom pinguinen och casuaren, ha inga vingar,
mullvaden har ej ögon, och de insekter, fiskar och flädermöss, som lefva
i de bekanta underjordiska grottorna i Steyermark och Kentucky, äro
blinda, ehuru de i sjelfva verket äga rudimentära ögon. På Madeira
hafva de skalbaggar, som uteslutande tillhöra ön, så ofullkomliga
vingar, att de ej kunna flyga, medan sådane dylika, som
annorstädes äro talrika och starkt bevingade, der fattas. Detta förklarar
Darwin deraf, att om dessa djur på Madeira kunde flyga och höja
sig i luften, så skulle de af de starka vindame från den högbergiga
ön föras ut i hafvet och omkomma, medan de svagare eller indolenta
der lefva och åt efterkommande lemna sin oförmåga att utsätta sig
for fara. De framkomma också först när solen skiner och vinden
hvilar. Deremot hafva de insekter, som på Madeira flyga, särdeles
starka vingar för*att kunna motstå vindens våldsamhet
Yttre forhållandens inverkan på organisationen belyser Darwin
genom talrika exempel, hvaraf ett par ytterligare må anföras. Den
nu i Afrika lefvande giraffen härstammar från en längesedad utdöd
form, som ännu ické ägde denna långa hals och säkerligen äfven
i andra hänseenden skilde sig från den nuvarande. Denna
mellanform kan ha lefvat en obestämdt lång tid, tills en stor hrist eller
torka inträffade, hvarunder de flesta höga träd dukade under och blott
de högste och kraftigaste qvarlemnades. En nödvändig följd häraf
måste nu blifva, att af en stor giraffhjord blott de exemplar qvarblefvo,
som genom högre kroppsväxt och längre hals utmärkte sig från de
öfriga och hvilka med tillhjelp af denna egendomlighet kunde
förskaffa sig näring, trots de ogynnsamma förhållandena. Denna egen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
