Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Tidstecken i den nyaste statsvetenskapliga litteraturen. Af A. Hedin. Revue de droit international et de législation comparée, publiée par T.-M.-C. Asser, G. Rolin-Jaequemyns, J. Westlake, avec la collaboration de plusieurs jurisconsultes et hommes d’état. (Gand 1869). — Maurice Block, L’Europe politique et sociale. (Paris 1869). — Fr. Xav. Neumann, Die civilisation und der wirthschaftliche fortschritt. (Wien 1869). — E. Laboulaye, Smärre skrifter i politiska och sociala ämnen. Öfversättning. Häft. 1. (Sthm 1869). — F. von Holtzendorff, Die principien der politik. (Berlin 1869). — F. Bajer, Hvilket forhold imellem stat, kirke og skole fremmer bedst sand frihed, tro og oplysning i folket? Bidrag til svar. (Kjöbenhavn 1868). — J. Frohschammer, Das recht der eigenen überzeugung. (Leipzig 1869). — Populära anteckningar i allmän statsrätt af en folkets vän. Häft. 1. (Sthm 1868). — C. G. Holck, Den danske statsforfatningsret. (Kjöbenhavn 1869). — C. V. Nyholm, Grundtræk af Danmarks statsforfatning og statsforvaltning. (Kjöbenhavn 1869). — Orla Lehmann, Den islandske forfatningssag i landsthinget 1868—1869. (Kjöbenhavn 1869).— J. C. Bluntschli, Geschichte des allgemeinen staatsrechts und der politik. Seit dem sechzenten jahrhundert bis zur gegenwart. (München 1867).— V. Bolin, Europas statslif och filosofiens politiska läror. Den nyare historiens hufvudepoker betraktade ur filosofisk synpunkt. Häft. 1—3. (Helsingfors 1868—1869)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enskilda fejderna, träldomen, tullbommar och andra
kommunikationshinder mellan särskilda landskap af samma rike, skulle ha blifVit
ansedd« för en utopist, vida mer fantastisk, än abbé de S:t Pierre och
hans lärjungar.»
Af listan å tidskriftens medarbetare finner den svenske läsaren
med glädje, att äfven den svenska vetenskapen vill bidraga till denna
löftesrika organ för några af vår samtids bästa sträfvanden.
En yttring af samma behof, som framkallat förenämnda periodiska
skrift, finna vi äfven i den högt ansedde Maubioe Blocks nyaste arbete
E Europé politique et sociale, en framställning, på de statistiska siffrornas
grundval, af vår verldsdels nuvarande kulturtillstånd. I den första af
arbetets tre afdelningar redogör förf. för de politiska fri- och
rättigheterna, parlamenten, pressen, område och befolkning, finanser,
landt-och sjöförsvar, jordbruk, industri och handel samt kommunikationer
och sjöfart; i den andra omtalar han kyrkorna, den offentliga
undervisningen, de sedliga framstegen, lyxen och nöden, välgörenheten och
sjelfhjelpen, priserna och förbrukningen, — allt i jemforande öfversigt;
i tredje afdelningen genomgår han hvart,och ett af de förut
komparativt behandlade ländernas kulturstatistik; till slut följer ett mycket
gagneligt sakregister. Utmärkande för detta arbete är den
samvetsgranhet, hvarmed förf. vill handleda läsaren till en rätt uppfattning
af statistikens siffror, i det att han påpekar de förutsättningar och
inverkande omständigheter, som bestämma deras betydelse och utan
hvilkas behöriga uppskattning man så lätt kommer till förvillande
slutsatser, som åter i sin ordning kunna föranleda de otjenligaste
praktiska åtgärder. Det är genom att isolera statistikens data såväl
inbördes, som från gällande lagbestämmelser m. m„ genom att förbise
förhållandet mellan en föreskrifts bokstaf och dess verkställighet o. s. v.,
som man ofta gör de så lärorika siffrorna missledande: den ene finner
siffran »brutal», ovederläggligt afgörande, derför att den betraktas blott
i och för sig, medan den andre tycker och tror, att »med siffror
allting kan bevisas», derför att onekligen den bakgrund, på hvilken de
tecknas, kan vara på olika sätt, riktigt eller oriktigt, inrättad. Mot
båda dessa afvägar tager förf. försigtighetsmått, som ej litet bidraga
att göra hans verk till en väckande och underhållande läsning, hvilket
f. ö. också härflyter af den sannt frisinnade, förtröstansfulla, att så
säga, sundt optimistiska anda, som talar derur.
Förf. förordar kraftigt fullständig religionsfrihet Han menar
dermed ej en tolerans, mer eller mindre knappt tillmätt för skams skull,
af ett fördomsfullt godtycke, utan han afser de medborgerliga
rättigheternas fulla oberoende af trosbekännelsen och de religiösa
församlingarnas befrielse undan administrativt förmynderskap. De regeringar,
som ännu tro sig böra bekämpa religionsfriheten och upprätthålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
