Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Tidstecken i den nyaste statsvetenskapliga litteraturen. Af A. Hedin. Revue de droit international et de législation comparée, publiée par T.-M.-C. Asser, G. Rolin-Jaequemyns, J. Westlake, avec la collaboration de plusieurs jurisconsultes et hommes d’état. (Gand 1869). — Maurice Block, L’Europe politique et sociale. (Paris 1869). — Fr. Xav. Neumann, Die civilisation und der wirthschaftliche fortschritt. (Wien 1869). — E. Laboulaye, Smärre skrifter i politiska och sociala ämnen. Öfversättning. Häft. 1. (Sthm 1869). — F. von Holtzendorff, Die principien der politik. (Berlin 1869). — F. Bajer, Hvilket forhold imellem stat, kirke og skole fremmer bedst sand frihed, tro og oplysning i folket? Bidrag til svar. (Kjöbenhavn 1868). — J. Frohschammer, Das recht der eigenen überzeugung. (Leipzig 1869). — Populära anteckningar i allmän statsrätt af en folkets vän. Häft. 1. (Sthm 1868). — C. G. Holck, Den danske statsforfatningsret. (Kjöbenhavn 1869). — C. V. Nyholm, Grundtræk af Danmarks statsforfatning og statsforvaltning. (Kjöbenhavn 1869). — Orla Lehmann, Den islandske forfatningssag i landsthinget 1868—1869. (Kjöbenhavn 1869).— J. C. Bluntschli, Geschichte des allgemeinen staatsrechts und der politik. Seit dem sechzenten jahrhundert bis zur gegenwart. (München 1867).— V. Bolin, Europas statslif och filosofiens politiska läror. Den nyare historiens hufvudepoker betraktade ur filosofisk synpunkt. Häft. 1—3. (Helsingfors 1868—1869)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den politiska jemvigten. »Politiska, ekonomiska, moraliska framsteg,
se der hvad som ökar nationernas magt, och det med en snabbhet
som bar tycke af geometrisk progression. Samma område med
dubbelt så stor befolkning, samma folkmängd med ett allmännare välstånd
och rikligare tillgångar, samma nationalförmögenhet i ett upplyst och
fritt folks händer åstadkomma ojemförligt mera betydande verkningar,
och i en starkare proportion, än blötta siffrorna skulle gifva anledning
att förmoda.» Och häri ligger den uppfordran, som ingaf förf. att
sammanfatta sitt förträffliga arbete, hvilket vi skulle vilja kalla en
den internationella bekantskapens handbok, i hvilken han oaflåtligt
tyckes ropa till folken: lären känna, akta och älska hvarandra. Ty
af det som han anfört om en stats verkliga magtelementer måste man
ju inse, yttrar han, hur vigtigt det är att år från, år, vi skulle vilja
säga från dag till dag, följa de särskilda staternas framåtskridande,
ständigt mäta det försteg, den ena kunnat taga framför den andra,
så att hvarje folk kan göra sig reda för orsakerna till sitt
ofördelaktiga läge och återvinna, hvad det förlorat.
Om sålunda statskunskapen i vår förf:s hand visar sig framför
allt räkna med moraliska storheter, med andliga krafter, så vilja vi
tOl slut endast till läsarens eget besvarande framställa en fråga:
Visar ej denna vetenskapens lyftning upp till en högre ståndpunkt, visar
ej den tillbaka till ett motsvarande framsteg i samhällslifvet, det
allmänna föreställningssättet, hela den nuvarande odlingen — det
framsteget, att upplysning och fredens idoga värf vunnit öfrertaget öfrer
statskonstens intriger och »militärandans ädla passioner»?
Näst efter Blocks sakrika verk ha vi nämnt den af professorn
vid handelsakademien i Wien Fr. Xay. Neumann författade
inledningen till den österrikiska centralkomiténs präktiga expositionsberättelse
som, utarbetad af ett hundratal fackmän under hr Neumanns ledning,
nu föreligger afslutad i sjutton dryga häften. Ty detta vällyckade
försök att ur de många specialredogörelsemas oändliga detalj samla
de stora, bestämmande dragen, samt att lemna en tafla af samtidens
»civilisation» i skildringen af’ dess »ekonomiska framsteg», tjenar
förträffligt till att fullständiga kännedomen om ett af de områden, som
Block i sin öfversigt uppmätt, nämligen den materiella produktionens.
Det ligger utom syftet för denna uppsats, att vi skulle sysselsätta oss
med de rikhaltiga data ur arbetets och bytets statistik, som här äro
sammanförda: för tillfället ligger oss endast det om hjertat, att se i
hvilken anda förf. betraktar den materiella odlingens oerhördt snabba
framåtgående. Har han väl, såsom nu för tiden ej så sällan sker, af
det genom sin massa imponerande i denna utveckling låtit sig förledas
att i henne se icke medel, utan mål, eller att för arbetets mekaniska
hjelpmedel och yttre resultater glömma den arbetande tanken och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
