Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Tidstecken i den nyaste statsvetenskapliga litteraturen. Af A. Hedin. Revue de droit international et de législation comparée, publiée par T.-M.-C. Asser, G. Rolin-Jaequemyns, J. Westlake, avec la collaboration de plusieurs jurisconsultes et hommes d’état. (Gand 1869). — Maurice Block, L’Europe politique et sociale. (Paris 1869). — Fr. Xav. Neumann, Die civilisation und der wirthschaftliche fortschritt. (Wien 1869). — E. Laboulaye, Smärre skrifter i politiska och sociala ämnen. Öfversättning. Häft. 1. (Sthm 1869). — F. von Holtzendorff, Die principien der politik. (Berlin 1869). — F. Bajer, Hvilket forhold imellem stat, kirke og skole fremmer bedst sand frihed, tro og oplysning i folket? Bidrag til svar. (Kjöbenhavn 1868). — J. Frohschammer, Das recht der eigenen überzeugung. (Leipzig 1869). — Populära anteckningar i allmän statsrätt af en folkets vän. Häft. 1. (Sthm 1868). — C. G. Holck, Den danske statsforfatningsret. (Kjöbenhavn 1869). — C. V. Nyholm, Grundtræk af Danmarks statsforfatning og statsforvaltning. (Kjöbenhavn 1869). — Orla Lehmann, Den islandske forfatningssag i landsthinget 1868—1869. (Kjöbenhavn 1869).— J. C. Bluntschli, Geschichte des allgemeinen staatsrechts und der politik. Seit dem sechzenten jahrhundert bis zur gegenwart. (München 1867).— V. Bolin, Europas statslif och filosofiens politiska läror. Den nyare historiens hufvudepoker betraktade ur filosofisk synpunkt. Häft. 1—3. (Helsingfors 1868—1869)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tigt sedliga fordringar, rotade i kulturfolkens medvetande. Mot den
blinda eröfringslustan höjer sig en vall i aktningen för folkexistensen,
tanken på verldsmonarki och universalvälde är förkastad, likaså det
mera blygsamma anspråket hos en nation att, i spetsen för
civilisationen, vara de andras vägvisare. Ett ideelt element, som tillförene
betecknats såsom drömmerier, har inträdt i staternas inbördes
förbindelser. Så gifs nu en internationel välgörenhet, som öfverskrider alla
den nationella eller konfessionella antipatiens gränser. Det råder
numera en enhet i sedligt medvetande, hvilken ej fanns till på den tid,
då en yttre trosenhet förband den europeiska statsverlden. Hur
betydande en stormagts öfverlägsna styrka än må synas, hur mycket
man än må röna dess inflytelse: nationernas fredliga bestånd bredvid
hvarandra är dock i outplånliga skriftdrag tecknadt i det nu lefvande
slägtets samvete.» Efter detta behöfver ej tilläggas, att förf. långtifrån
finner någon oförsonlig motsats mellan »mensklighetens idé och
nationalitetens, den kosmopolitiska och den historiska principen.» De äro
tvärtom innerligt sammanhängande: »den allmän-menskliga
kulturuppgiften löses endast genom folkens organisation i stater.» Förf.
hängifver sig väl icke åt illusioner om en snart förestående evig fred,
och från den praktiska politikens ståndpunkt skulle han finna det i
högsta grad fördömligt att blindt tro det, som man hoppas, och försumma
att främja statens »magtändamål», så länge ännu ett folk gör
orättmätiga fordringar gällande mot ett annat, och så länge åsigtema om
hvad som är rätt så mycket beherrskas af nationella föreställningar,
att väsentliga olikheter i uppfattningen deraf äro en nödvändig följd.
Men å andra sidan är det fullkomligt oberättigadt att neka betydelsen
af deras sträfvanden, som i våldets ställe vilja sätta opartiske
skiljedomares utslag, i stället för krigslyckan och de tekniskt fullkomnade
förstörelsemedlen en grundlig pröfning af tvistepunkterna, och sålunda
en ständig fred i fejdernas ställe. »Hvarje sådant bemödande är att
förlikna vid ett läroembete för den obildade ungdomen, ett prestadöme
gentimot mängdens lidelser.»
Till slut skola vi endast anmärka, att förf. från synpunkten af
statens »rättsändamål» fordrar full religionsfrihet, ej hämmad eller
inskränkt af några som helst vid bestämda konfessioner fastade
företrädesrättigheter. Detta samma spörjsmål behandlas i hrr F. Bajeb’s
och J. Fbohschammer’s här ofvan anförda skrifter. Samma
grunduppfattning talar ur båda författames arbeten, men deras närmaste
praktiska syfte är något olika i följd af de olika förhållandena i
hvarderas fädernesland. Medan löftet i danska Junigrundlagen, att
ingen för sin trosbekännelses skull kan beröfvas tillfälle till fullt
åtnjutande af borgerliga och politiska rättigheter, också från alla sidor
lemnats oanfåktadt och i tillämpningen ärligt upprätthålles — såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
