Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Tidstecken i den nyaste statsvetenskapliga litteraturen. Af A. Hedin. Revue de droit international et de législation comparée, publiée par T.-M.-C. Asser, G. Rolin-Jaequemyns, J. Westlake, avec la collaboration de plusieurs jurisconsultes et hommes d’état. (Gand 1869). — Maurice Block, L’Europe politique et sociale. (Paris 1869). — Fr. Xav. Neumann, Die civilisation und der wirthschaftliche fortschritt. (Wien 1869). — E. Laboulaye, Smärre skrifter i politiska och sociala ämnen. Öfversättning. Häft. 1. (Sthm 1869). — F. von Holtzendorff, Die principien der politik. (Berlin 1869). — F. Bajer, Hvilket forhold imellem stat, kirke og skole fremmer bedst sand frihed, tro og oplysning i folket? Bidrag til svar. (Kjöbenhavn 1868). — J. Frohschammer, Das recht der eigenen überzeugung. (Leipzig 1869). — Populära anteckningar i allmän statsrätt af en folkets vän. Häft. 1. (Sthm 1868). — C. G. Holck, Den danske statsforfatningsret. (Kjöbenhavn 1869). — C. V. Nyholm, Grundtræk af Danmarks statsforfatning og statsforvaltning. (Kjöbenhavn 1869). — Orla Lehmann, Den islandske forfatningssag i landsthinget 1868—1869. (Kjöbenhavn 1869).— J. C. Bluntschli, Geschichte des allgemeinen staatsrechts und der politik. Seit dem sechzenten jahrhundert bis zur gegenwart. (München 1867).— V. Bolin, Europas statslif och filosofiens politiska läror. Den nyare historiens hufvudepoker betraktade ur filosofisk synpunkt. Häft. 1—3. (Helsingfors 1868—1869)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverhand öfver allt för länge närda föreställningar om de
mångfaldiga särskilda interessenas inbördes fiendtlighet och sammansmälta förut
hvarandra bekämpande sträfvanden. Men med denna förändring i
institutionerna, hvilken ej kan undgå att äfven ombilda åskådningssättet,
och hvilken framkallar nya skaror till delaktighet i det politiska arbetet,
ha ock för den statsvetenskapliga litteraturen i vårt land öppnats
vidgade utsigter.
Om än de tvänne läroböcker i statskunskap, som nyligen af
svenske författare utgifvits, skulle föranledts blott af ezamensstudiernas
trängande behof, så angifva derimot de PopMra anteckningar i
allmän statsrätt af en folkets vän, hvaraf hittills ett häfte blifvit
synligt, genom sjelfva sin titel, att deras förf. ansett sig numera kunna
för ett sådant ämne påräkna en vidare krets af läsare. Det vore
önskligt, att den ymniga latinska terminologi, som utan tvingande
behof af förf. användes, ej måtte verka afskräckande på dem, som
söka en »populär» handledning till bekantskap med statsrätten.
Före den hvälfning, som för tjugu år sedan gaf Danmark politisk
frihet i en utsträckning, som de flesta folk kunna afundas det, hade
dess statsrätt redan flere gånger under detta århundrade blifvit
systematiskt framstäld: af Schlegel, af Lassen, af Benzon-Buchwald.
Den omskapning, som betecknas af grundlagen d. 5 Juni 1849, kräfde
en ny bearbetning af ämnet, hvilken ock gafs af nyssnämnde J. E.
Larsen. Sedan helstats-episoden och den författningsstrid, som
började efter fredsslutet i Wien, omsider ändat med døn under d. 28
Juli 1866 utfärdade, genomsedda Junigrundlagen, hvarmed tvifvelsutan
en period af längre hvila på grundlagsstiftningens område inträdt, var
en framställning af Danmarks gällande konstitutionella rätt påkallad
af ett behof, som efter allt utseende kommer att väl afhjelpas genom
aflidne professor C. G. Holck’s i manuskript efterlemnade verk Den
Danske Statsforfatningsret. Nästan i de samma dagar, då dess första
häftet lemnade pressen, framträdde en för menige man afsedd, populär
handbok i dansk statskunskap, kallad Grundtræk af Danmarks
Statsforfatning og Statsforvaltning, med största omsorg och i en folklig
stil utarbetad’ af hr C. V. Nyholm. Det är lika karakteristiskt som
hedrande för de nitiska bemödanden att verksamt höja folkbildningen,
som ega rum i brödralandet, att det är »Udvalget for Folkeoplysnings
Fremme», som låtit besörja och i sin i alla hänseenden förträffliga
»Folkelæsning» intagit detta arbete. Måtte vi snart få tillfälle at
helsa ett svenskt motstycke till denna tidsenliga folkskrift. Man talar
f. n. hos oss om djupt sorgliga företeelser, som bära vittnesbörd om
slocknande fosterlandskärlek. Kanske har denna kärlek aldrig blifvit
rätt väckt och fostrad. Man må ej undra, om en oklar instinkt ej
alltid håller stånd mot förledande röster, om denna alltför innehålls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
