Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Tidstecken i den nyaste statsvetenskapliga litteraturen. Af A. Hedin. Revue de droit international et de législation comparée, publiée par T.-M.-C. Asser, G. Rolin-Jaequemyns, J. Westlake, avec la collaboration de plusieurs jurisconsultes et hommes d’état. (Gand 1869). — Maurice Block, L’Europe politique et sociale. (Paris 1869). — Fr. Xav. Neumann, Die civilisation und der wirthschaftliche fortschritt. (Wien 1869). — E. Laboulaye, Smärre skrifter i politiska och sociala ämnen. Öfversättning. Häft. 1. (Sthm 1869). — F. von Holtzendorff, Die principien der politik. (Berlin 1869). — F. Bajer, Hvilket forhold imellem stat, kirke og skole fremmer bedst sand frihed, tro og oplysning i folket? Bidrag til svar. (Kjöbenhavn 1868). — J. Frohschammer, Das recht der eigenen überzeugung. (Leipzig 1869). — Populära anteckningar i allmän statsrätt af en folkets vän. Häft. 1. (Sthm 1868). — C. G. Holck, Den danske statsforfatningsret. (Kjöbenhavn 1869). — C. V. Nyholm, Grundtræk af Danmarks statsforfatning og statsforvaltning. (Kjöbenhavn 1869). — Orla Lehmann, Den islandske forfatningssag i landsthinget 1868—1869. (Kjöbenhavn 1869).— J. C. Bluntschli, Geschichte des allgemeinen staatsrechts und der politik. Seit dem sechzenten jahrhundert bis zur gegenwart. (München 1867).— V. Bolin, Europas statslif och filosofiens politiska läror. Den nyare historiens hufvudepoker betraktade ur filosofisk synpunkt. Häft. 1—3. (Helsingfors 1868—1869)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»annaler», oumbärligt för hvar och en som vill följa den
nyorganise-rade stormagtens inre utveckling.l)
Allmänbildningens behof tillmötesgå också de i öfverskriften nämnda
framställningar af statsrättens historia, om det eljest ej kan nekas, att
man i en filosofisk disciplins historia har en lätt åtkomlig inledning
till vetenskapen sjelf. Båda de anförda arbetena ha en populär
hållning. Stränga systematici skola kanske mot Bluntschli anmärka, att
han ej grupperar sitt ämne efter spekulationens hufvudriktningar och
allmänna historiska former. För egen del skulle vi för det första
kunnat önska, att hans framställning, mer än här skett, fått den
allmänna politiska och kulturutvecklingen till bakgrund att stödja sig
mot Det synes oss nämligen felaktigt att teckna filosofiens allmänna
eller dess särskilda grenars historia blott såsom strängt sluten inom
sig, i det att man låter en efterföljande bearbetare blott hos
föregångaren finna vare sig uppslag att vidare utveckla, eller brister att
från en ny synpunkt afhjelpa, men dervid lemnar ur sigte inflytelserna
från öfriga vetenskaper och från hela det fortskridande samhällslifvet,
— inverkningar från hvilka forskaren ej kan frigöra sig, hur mycket
det än i hans system må se ut, som hans förutsättningar och motiver
blott vore att söka i ett annat, föregående system. För det andra
böra vi anmärka, att arbetet lider af en viss ensidighet, hvartill den
bekanta tyska öfrerskattningen af allting tyskt torde hafva något
bidragit i förening med den plan, som föreskrefs af sjelfva den yttre
anledning, hvilken framkallat detsamma: det utgör nämligen första
bandet i den stora samling Geschickte der Wissenschaften in
Deutsch-land, som enligt förslag af Maximilian 11 utgifves af den historiska
kommissionen vid baierska vetenskapsakademien. Förf. har visserligen
ej inskränkt sin framställning till blott tyska statsrättslärare och
po-litici — ty det har varit hans afsigt att på samma gång skrifva sin
vetenskaps allmänna historia, och det är ju ostridigt att Frankrike
och England ha större del, än Tyskland, i de politiska teoriernas
utbildning — men han har härvid kommit att göra något för mycket
väsen af åtskilliga bland sina kära landsmän, t ex. Fb. Jul. Stakl,
medan han ej blott glömt en Algernon Sidney, utan ock med tystnad
förbigått hela den betydelsefulla litteratur, som förebådade och
åtföljde de engelska koloniernas skilsmessa från moderlandet och
grundläggningen af den stora republiken i Nya verlden. Ett och annat i
den tyska politiska litteraturen, för hvilket förf. utförligt redogjort,
l) Blnntschlis Staatswörterbuch in drei Banden bearb. nnd heransg. von D:r Lö.ning.
Zuricb 1869. — Politisches Handbuch. Staatslexikon far das dentsebe Volk in 2 Banden.
Leipzig 1869. — Staatshandbnch fur Gesetzgebnng, Verwaltung nnd Statistik des
nord-dentsehen Bnndes nnd des dentseben Zollvereins, heransgegeben von D.*r G. Hirth. Berlin
1868—69.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
