Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Tidstecken i den nyaste statsvetenskapliga litteraturen. Af A. Hedin. Revue de droit international et de législation comparée, publiée par T.-M.-C. Asser, G. Rolin-Jaequemyns, J. Westlake, avec la collaboration de plusieurs jurisconsultes et hommes d’état. (Gand 1869). — Maurice Block, L’Europe politique et sociale. (Paris 1869). — Fr. Xav. Neumann, Die civilisation und der wirthschaftliche fortschritt. (Wien 1869). — E. Laboulaye, Smärre skrifter i politiska och sociala ämnen. Öfversättning. Häft. 1. (Sthm 1869). — F. von Holtzendorff, Die principien der politik. (Berlin 1869). — F. Bajer, Hvilket forhold imellem stat, kirke og skole fremmer bedst sand frihed, tro og oplysning i folket? Bidrag til svar. (Kjöbenhavn 1868). — J. Frohschammer, Das recht der eigenen überzeugung. (Leipzig 1869). — Populära anteckningar i allmän statsrätt af en folkets vän. Häft. 1. (Sthm 1868). — C. G. Holck, Den danske statsforfatningsret. (Kjöbenhavn 1869). — C. V. Nyholm, Grundtræk af Danmarks statsforfatning og statsforvaltning. (Kjöbenhavn 1869). — Orla Lehmann, Den islandske forfatningssag i landsthinget 1868—1869. (Kjöbenhavn 1869).— J. C. Bluntschli, Geschichte des allgemeinen staatsrechts und der politik. Seit dem sechzenten jahrhundert bis zur gegenwart. (München 1867).— V. Bolin, Europas statslif och filosofiens politiska läror. Den nyare historiens hufvudepoker betraktade ur filosofisk synpunkt. Häft. 1—3. (Helsingfors 1868—1869) - Om Erik XIV:s dödssätt. Af Spectator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de fria kurser i politisk ekonomi, som i flere år egt rum i en mängd
franska provinsstäder och burit god frukt Det vore ett föredöme att
följa äfven hos oss. När en man, som Henri Baudrillart, för några
månader sedan dristade yrka — i några artiklar i Le Constitutionnel,
som från många håll med bifall upptogos — att politisk ekonomi borde
införas i primärundervisningen, glömde han ej att åberopa den engelske
statsmannens yttrande, att i dennes fädernesland arbetarnes sunda
nationalekonomiska begrepp vore det säkraste skyddet mot en falsk
socialisms förderfliga inflytelser.
Gripa sig de enskilda bemödandena an, att till massan sprida
.stats- och folkkunskap, så skall nog den offentliga skolan till slut både
för denne nykomling öppna sina portar och bereda honom en
hedersplats. Den dagen förbida vi, för att med glädje helsa ett stort och
betydelsefullt tidstecken.
A. Hedin.
Om Erik XIY:s dödssätt.
Från en ärad författare, som önskat förblifva anonym, har Bed. fått
mottaga nedanstående uppsats med anhållan om dess införande i tidskriften.
Lektor A. Ahlqvists historiska monografi Konung Erik XIV:s
fängelse och död (Stockholm 1868) har gifvit anledning till en vetenskaplig
kontrovers mellan honom och utgifvaren af Svensk Liter atur-Tidskrift,
docenten H. Forssell. Den senare har, i en uppsats: »Har Erik XIV
dött af förgift?» (Sv. Lit.-Tidskr., h. 1, 1869) framställt yrkandet, att
den af flere äldre och nyare historieforskare, såsom Messenius,
Pufen-dorf, Celsius, Dalin, Lageebring, Frtxell, Geijer, och senast
Ahlqyist gjorda uppgiften, att Erik XIV blifvit förgiftad på Johan HI:s
befallning, bör utstrykas ur Svenska historien, såsom varande en
obestyrkt romantisk sägen. Mot detta påstående har Ahlqvist uppträdt
med ett genmäle: »Bidrag till svar på frågan: Har konung Enk XIV
dött af förgift?» infördt i Sv. Lit.-Tidskr., h. 3, genomspäckadt af
Forssell med femton polemiska noter och dessutom försedt med ett
8är8kildt »Svar.» Hvardera vidhåller sitt ursprungliga påstående, dock
med en viss modifikation, i det att Ahlqvist medgifver att »saken är
insvept i mörker och val äfven, trots alla försök kommer att förblifva
det», och Forssell å sin sida betonar att han icke angifver, eller
an-gifvit, sitt yrkande såsom ett historiskt »resultat», utan blott »såsom
en sannolikare och naturligare förklaring af denna händelse» (Eriks
död). Frågan hvälfver sig således, på den punkt, hvarpå den nu be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
