Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Om den s. k. bibliska historien såsom läroämne vid religionsundervisningen. Af F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt omdöme stadgadt rörande värdet eller ovärdet af detta
inpluggande i barnets hufvud af ett torrt skolastiskt material, denna
tyngande barlast af psalmverser och bibelspråk, dessa ändlösa
minnes-lexor i långkatekesen och dryga kurser i dogmatiken, medelst hvilka
de unge af sina kyrklige läromästare oförtrutet dresseras till »rättrogne»
bekännare af den »saliggörande» läran. Detta, att hufvudvigten lägges
på det lydiga instämmandet i vissa teoretiska lärosatser och att
sålunda den sanna fromheten, den religiösa karakterens utbildning
kommer i betraktande först i andra rummet, såsom ett slags bihang till
»renlärigheten» — detta den ensidiga konfessionalismens förfarande
vid den högsta, mest magtpåliggande af all undervisning förklarar
tillräckligt det ihärdiga motstånd, som rest sig mot ortodoxiens fikande
efter att leda uppfostrans vigtigaste angelägenhet efter sina meningar
och tycken.
Utgången af striden mellan reformvännerna och deras
motståndare kan härvidlag nästan med visshet förutsägas. Påtryckningen från
det allmänna tänkesättet i denna fråga har blifvit alltför stark for
att det beståendes förfåktare i längden skulle kunna bibehålla den
ställning de intagit. Såsom ett tidens tecken kan anföras det beslut,
hvarvid förra årets kyrkomöte stannade ifråga om det väckta forslaget,
att utbyta den gamla katekesen mot en för religionsundervisningens
ändamål lämpligare. 1 strid mot en temligen manstark minoritet, som
icke ville höra talas om någon ny katekes, och bland hvilken en
bi-skoplig talare gick ända derhän att påstå det den Svebilii-Lindblomska
katekesen vore kär för svenska församlingen l) förordade kyrkomötets
majoritet motionen om utarbetandet af en ny lärobok for
religionsundervisningen, på skäl, som finnas sammanfattade i den af en yngre
prestman utan omsvep afgifna förklaringen, att »hvarje bonde» önskade
få en ny katekes; lång tid hade redan blifvit använd på fruktlösa
försök att revidera den vi nu hafva. »Denna vore ingalunda, såsom
man påstått, kär för folket, utan tvärtom. En allmän klagan öfver
långkatekesen förspordes öfver hela landet. Och vidare, månne vi här i
i landet endast skola oupphörligt reparera och lappa det gamla, utan |
att någonsin sätta något nytt och dugligt i stället för det gamla och
odugliga? Månne det ej vore bättre att, då odugligheten är bevisad,
helt och hållet rifva ned, då man har en fast grund att bygga på?»*)
För vår del anse vi imellertid att kyrkomötet, långtifrån att
uttömmande afhandla frågan om en förbättrad religionsundervisning,
fastmera betraktat denna fråga endast ur jemforelsevis underordnade
synpunkter. Godt och väl att man vill ställa det så, att de ande-
1) Jmfr. Allmänna Kyrkomötet 1868, 5:te häftet sid. 298.
*) a. st. sid. 303.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
