Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Om den s. k. bibliska historien såsom läroämne vid religionsundervisningen. Af F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattiga, själsförslöande minneslexorna nödgas maka åt sig; godt och
väl att »långkatekesens» envälde nästan allmänt fördömes af både
lekman och klerk — med allt detta har dock den allra vigtigaste
sidan af ämnet ännu knappast kommit på tal. Det är frågan om den
kyrkliga religionsundervisningens inverkan på barnet i sedligt och
religiöst afseende, vi här åsyfta. Är denna inverkan en god, en sinnet
och viljan renande, förädlande, eller är den det icke? Detta är
huf-vudfrågan. Må vara, att det är illa nog, om undervisningen, som
borde utreda, befästa, i stället inför oklarhet och förvirring i
lärjungens tankeverld; illa nog, när man nödgar skolynglingen att
öfver-lägga och välja huruvida han vill skänka sin tillit åt läraren i teologi
eller åt lärarne i logik och naturvetenskap — ännu olidligare än denna
redan under barnaåren grundlagda söndring mellan »tro» och
»vetande» är dock det vacklande ifråga om begreppen godt och ondt,
rätt och orätt, hvilket visat sig kunna blifva en följd af det sätt,
hvarpå ortodoxerna vid barnaundervisningen handskas med bibeln.
Utan tvifvel förtj enar denna sida af saken hela den uppmärksamhet,
som kommit* henne till del i utlandet, särdeles i Schweiz och
Tyskland, inom hvilka länders teologiska litteratur ett lifligt meningsutbyte
i frågan nyligen egt rum med anledning af en liten skrift, som gjort
betydligt uppseende och som innehåller åtskilligt begrundansvärdt äfven
för oss i Sverige.
En ung professor vid akademien i Neuchatel, F. Buisson, utgaf
för någon tid sedan en broschyr om Die biblische Geschichte in der
Volksschtde (Basel 1869), deri han företager sig att undersöka huruvida
den s. k. »heliga» historien verkligen gör skäl för denna benämning
och huruvida hela det brokiga innehåll i de många bibliska böckerna,
för hvilket kyrkan påkallar vår obetingade vördnad såsom varande,
så att säga, i klump »Guds ord», verkligen utan undantag kan anses
som ett ofelbart uttryck af det i sig sanna, goda och rätta. Såsom
sådant uppfattas det af den strängt ortodoxa inspirationsteoriens
anhängare, hvilka derföre ock tvingas att, genom allahanda apologetiska
hocus poeus, göra svart till hvitt, när det gäller att rädda särskildt
gamla testamentets anseende som gudaingifven urkund. Annorlunda
faller utslaget från vetenskapens och den naturliga sedlighetskänslans
domstol.
Uppfostrans ändamål, yttrar Buisson i det ofvannämnda arbetet,
är att utbilda barnet till en klart tänkande och rättrådigt handlande
personlighet. Något förnuftigt skäl, hvarföre man åt judafolkets
historia bör tillerkänna en så utomordentligt hög betydelse i och för
barnauppfostran, finnes sålunda blott såvida det låter sig ådagaläggas,
att berättelsen om detta folks öden, sådan den af kyrkan meddelas,
är af ett synnerligen fördelaktigt inflytande på förståndets och viljans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
