Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenska akademien och svenska språket. 2. Af —R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidor. England, Tyskland, Danmark, Norge m. fL land hafva ju
ganska blomstrande litteraturer, för hvilka de icke stå i särdeles
stora förbindelser till vittra samhällen sådana som Svenska
akademien eller belöningssätt af samma slag som hennes. Också hafva
mägtiga stämmor uttalat sig mot detta uppmuntringssätt. Vi
tillåta oss att här anföra ett yttrande af Macaulay rörande denna
fråga. »Toulouse», säger han, »seems to have been remarkably rich
in indifferent versifiera and critics. It gloried especially in one
venerable institution, called the Academy of the Floral Games.
This body held every year a grand meeting, which was a subject
of intense interest to the whole city, and at which ffowera of gold
and silver were given as prizes for odes, for idyls, and for
some-thing that was called eloquence. These bounties produced of
course the ordinary effect of bounties, and turaed people who
might have been thriving attorneys and useful apothecaries into
small wits and bad poets 1).» — Det kan för en nations utveckling
medföra ganska farliga följder, om genom oriktig värdering af
litterära arbeten de andliga krafterna icke fä, så att säga, utveckla sig
fritt, utan föras i skef riktning. Hvem vet, om icke lättheten att
genom några välgjorda verser förvärfva ett namn, ett
godtköps-rykte för dagen, kan narra mången att mot Minervas vilja gifva
sig in på skaldekonstens (eller veramakeriets) stråt. Måhända har
genom ett för tidigt uppträdande såsom segrare i en vitter täfling
inför landets högsta litterära myndighet en eller annan lockats att
i förtid anse sig för mästare, att ställa öfverdrifna anspråk på
lifvet och för små på sig sjelf och fatta obenägenhet eHer ovilja
mot det mödosammare och allvarligare arbetet i vetenskapens,
konstens eller de borgerliga yrkenas tjenst. Hos mer
blygsamma och anspråkslösa naturer kan en dylik segervinning föda
olust och fruktan att efter sådana framgångar å nyo framträda
inför allmänheten. »Ingenting», yttrade en gång Geijer, »är att
misstro så mycket som tidiga framgångar. Man borde bli rädd
för dem.» Ett icke ringa antal af akademien prisbelönta
författare hafva efter denna utmärkelse gått mycket sakta framåt eller
rent af stannat i utveckling; andra på fullt allvar hängt upp sina
lyror.
Någongång antydes, att ett eller annat af de snillen, som
genom en utmärkt skriftställareverksamhet hedrat sig sjelfva och
sitt fädernesland, möjligen aldrig kommit att uppträda såsom
författare, om icke Svenska akademien och hennes gransknings- och
*) Biographic&l Essays by T. B. Macaulay. Leipsig (Bernh. Tauchnitz) 1857,
s. 200.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
