Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenska akademien och svenska språket. 2. Af —R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enda täflingsämne i språkforskningen *), ehuru hon sedan lång tid
uppgifvit en stor mängd sådana af estetiskt och litteraturhistoriskt
innehåll samt för den historiska framställningen och dessutom
lemnat de täflande frihet att sjelfva välja uppgifter både i alla
dessa ämnen och derjämte filosofiska. 1 skaldekonsten har på
länge intet ämne gifvits, utan akademien har der lemnat
fullkomlig frihet.
Ehuru, för så vidt af handlingarna kan utrönas, ifrån 1828, då
det nämnda ämnet för täflingsskrift i språkforskningen första gången
framställdes, och till 1866 intet försök att besvara den utan tvifvel
mycket svåra frågan inlemnades, och akademien först 1868 hade
tillfredsställelsen att prisbelöna en afhandling, som omfattade en
del af ämnet, fortfor hon dock år från år på samma sätt utan
annan ändring, än att priset för några år sedan (1852)
fördubblades, hvarmed sedan fortfarits. 1833 åberopas detta prisämne
helt oförbehållsamt såsom bevis på akademiens omsorg »att genom
de bemödanden, hon med sina pris uppmuntrar, åstadkomma hvad
hon sjelf icke är i tillfälle att utföra 2)»>.
Nu mera torde ingen vilja förneka, att grundlig kännedom om
Nordens fornspråk och om allmogemålen äro oundgängliga vilkor
för en fullständig kännedom om vårt nu varande tungomål. Genom
lärda samfunds och enskilda vetenskapsmäns mödor och uppoffringar
samt statsmagternas penningebidrag, men, så vidt oss är bekant,
utan att Svenska akademien deltagit i dessa arbeten, har vår
litteratur småningom erhållit goda och utmärkta upplagor af våra
förnämsta språkliga urkunder, hvilka för forskningen äro af 1
1) »Hvilka äro hufvudepokerna af det avenaka språkets utbildning, och hvad har
det vunnit eller förlorat vid de åtskilliga förändringar det undergått?» — I Poat- och
Inrikea Tidningan uppgift pk täflingsämnena för 1869 (ae n:o 144) öfverraakadea läsaren
af följande tillägg: »För öfrigt lemnaa frihet i val af något apråkvetenakapligt ämne
inom modersmålets senare skiften. Priset för detta sistnämnda ämne är Akademiens
stora belöningamedalj af 26 dukaten vigt.» — Så tacksam man än måste känna sig för
hvarje bevis af större uppmärksamhet, som egnaa modenmålet, kunde det likväl ej
annat än väcka billig undran, att Svenska akademien, nir hon en gång beslöt sig för
att lemna något frisre utrymme för språkmän att täfla om hennes pris, utstakade
ett så begränsadt område och en uppgift, som måhända icke är så fullt tydlig, som
önskligt varit; i synnerhet som helt säkert hvar och en af dem, som hafva nog
skicklighet att med grundad förhoppning om ett lyckligt resultat träda fram på arenan,
skulle kunna på stående fot uppgifva åtminstone femtio olika frågor rörande modersmålet,
alla i behof af utredning och alla af den art, att goda svar väl vore värda en guldmedalj
af 26 dukaters vigt. Imellertid blef glädjen icke långvarig. 1 den snart derefter
utkomna 44 delen af handlingarna befans tillägget uteslutet. Akademien hade
förmodligen ångrat sig.
*) Sv. Ak:t H. XV, s. 240.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
