Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Hvilken är den historiska dagen för Jesu död? En undersökning som tillika besvarar frågan om det fjerde evangeliets äkthet. Af N. W. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aflösande förmörkelserna, hvilka endast återfinnas i år 71 eft Chr.,
då man i Rom såg först en månförmörkelse den 4:de och sedan
en solformørkelse den 19:de Mars (Zech 1. c.), måste således
ovil-korligen höra till Vespasiani 4:de och Titi 2:dra konsulat. Men
detta konsulspar placerar den recipierade kronologien icke i år 71,
utan först i år 72 — en bestämning, hvarigenom denna kronologis
oriktighet är till fullo bevisad.
Dio Cassius omtalar (lib. 65, p. 737 D. Leuncl.) en
månför-mörkelse under natten mellan den dag, på hvilken Vitellianemas
affallige härförare Cæcina Alienus fängslades i Cremona, och den,
på hvilken det följande fältslaget mellan Vitellii och Vespasiani
anhängare öppnades (ib. p. 738 init.). Underrättelsen om Cæcinas
fängslande anlände till Vitellius i Rom den 31 Okt. eller möjligtvis
redan på aftonen d. 30 Okt. (Tac. Hist. Hl, 36—37). Såsom
måttstock på den skyndsamhet, hvarmed vigtiga statsnyheter denna tid
fortskafifades, kan tjena dels, att ett bref från Belgien af d. 1
Januari redan den 10 samma månad var i Galbas händer (i Rom)
och föranledde honom att sistnämnda dag adoptera Piso (Tac. H.
I, 12 sqg.; jfr. Suet. Galb. 16 sq.), dels att budskapet om Othos
sjelfmord, hvilken tilldragelse ägde rum d. 9 April i samma trakt
som Cæcinas fängslande (Bedriacum—Cremona), framkom till Rom
d. 10 April. Med afseende på Taciti antydning (H. Il, 54), att
ryktet om Othos död fortplantades med mer än vanlig
skyndsamhet, anslå vi för budskapet om Cæcina vid pass en dag mera och
sätta hans fängslande på 28 Okt (30—2 = 28). Månförmörkelsen
bör alltså äga rum efter aftonen d. 28:de och före soluppgången
den 29:de Okt., medan slaget vid Cremona begynner under loppet
af d. 29:de och fortvarar till soluppgången (Dio L c.; Tac. H. III,
24) d. 30 Okt. Årets konsuler äro Gatba II och T. Vinius (Tac.
H. I, 1), och dessa ställer den vedertagna kronologien i år 69 af
vår tidräkning, då ingen närmare förmörkelse finnes att tillgå, än
den af 18 Okt. Men att denna skulle, såsom Petavius förmenar,
vara identisk med den hos Dio omtalade Cremonensiska
förmörkelsen, är absolut omöjligt, då Tacitus upplyser, att Cæcinas
fängslande, som föregick förmörkelsen, först den 31 Okt (eller
allra-tidigast aftonen d. 30:de) blef bekant i Rom, medan det på nästa
ljusdag efter förmörkelsen inträdande fältslagets utgång ännu d.
31 Okt. var i Rom okänd. I det näst föregående året, 68 eft
Chr., utvisa deremot Largeteaus tabeller en otvifvelaktig
månför-mörkelse på vederbörligt datum d. 29 Okt. klockan 6, 8’ f. m.
Parisertid, alltså i Cremona vid pass half sju på morgonen.
Förmörkelsen torde dock inträda tidigare, emedan dessa tabeller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
