- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 3. (Årgång 3. Jan-juni 1870). /
388

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Demokratien. Dess historiska utveckling och betydelse för vår tid. Af J. C. Bluntschli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

männen. Den gamla demokratien var en omedelbar, den moderna
är en representativ.

Men representativdemokratien är till sin princip enligt antikt
språkbruk en af aristokratien modererad, d. v. s. en förädlad
demokrati. De öfriga uppräknade egendomlighetema hos den gamla
demokratien hafva till största delen blifvit en gemensam egendom
för alla nyåre civiliserade statsförfattningar. Allas rätt till likhet
inför lagen är öfverallt erkänd i privata förhållanden, och har till
och med i den politiska rätten blifvit så till vida antagen, som
olikheten i börd Blifvit af obetydlig vigt vid embetenas besättande.
Den godtyckliga magten är likaså allmänt förkastad: äfven
monarken vågar ej mer — såsom persern Otanes klagar i det nyss
omnämnda talet — efter behag öfverträda lagarna, skända
qvin-noma, mörda sina undersåter. Hans rätt är betingad af den
allmänna rätts- och statsordningen. Slutligen har äfven
embetsmäu-nens ansvarighet, med det enda undantaget af monarken sjelf,
blifvit upphöjd till lag icke blott i de demokratiska staterna utan
äfven i de monarkiska. Vi kunna derföre ej blifva stående vid de
gamles föreställningar och traditioner, när vi vilja beskrifva den
moderna representativdemokratien och skilja den från andra statsformer.

Också den nordamerikanska demokratien har bildats på ett
helt annat sätt än den grekiska. I de grekiska städerna har den
uppåtsträfvande och retade »demos» undanträngt eupatridernas
aristokrati, liksom dessa i sin ordning förut småningom undergräft
och störtat det ännu äldre konungadömet. I Amerika har derimot
demokratien blifvit från början grundad utan några betydligare
strider med aristokratien och har tillväxt i full öfverensstämmelse
med landets natur och med karakteren hos kolonisterna som slogo
sig ned på de vidsträckta områdena. Konungadömet skyddade
dels koloniernas tillvaro och lugna förkofran, dels uppväckte det
folkets slumrande kraft genom de hinder det stimdom satte mot
kolonisternas önskningar. Demokratien var icke i Nordamerika,
såsom i Grekland, den sista sjelfständiga statsbildningen, utan den
första.

Åtskilliga orsaker samverkade till att grunda och utbilda en
ny demokratisk författning i Amerika. Endast till någon del vilja
vi räkna hit landets stora utsträckning, hvarigenom det endast
småningom kunde vinnas för den menskliga odlingen. Vidsträckta
områden hade ej visat sig gynnsamma för demokratien i den äldre
historien. Den omedelbara demokratien var endast möjlig i små
områden, der de fria männen inom kort tid kunde samlas på ett.
ställe; de äldre demokratierna uppstodo mestadels i små bergs-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 5 21:24:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/3/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free