Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Demokratien. Dess historiska utveckling och betydelse för vår tid. Af J. C. Bluntschli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delar eller i städer. Vidsträckta länder blifva derimot ofta
koloniserade af stora monarkiska riken, och kolonisterna förblefvo i
sträng underdånighet. Äfven i det södra Amerika blefvo nya
kolonier anlagda och stora landsträckor uppodlade af en gles
befolkning och likväl utbildade sig derstädes ingen demokrati.
Huf-vudorsaken som förde Nordamerika till demokratien låg snarare i
karakteren hos de menniskor som slogo sig ner derstädes, än i
landets naturbeskaffenhet. De funno dock ej några hinder för
sina sträfvanden; på den nya jorden kunde de beqvämt utbreda
sig åt alla sidor, hvarjemte den hårda kampen med naturen väckte
den slumrande handlingskraften och stärkte de första nybyggames
manliga beslutsamhet, som voro tvungna att hufvudsakligen hjelpa
sig sjelfva.
Nybyggame hörde mestadels till den anglosaxiska folkstammen.
I England har denna stam i förening med den norrmanniska
fram-bragt den nyare tidens mägtigaste aristokrati, i Amerika dess
största demokrati. Den utmärker sig genom en energisk känsla
för personlig frihet, förbunden med ett segt fasthållande af sina
förvärfvade rättigheter och aktning för laglig myndighet. Men
den engelska aristokratien har uppstått under medeltiden och är
till sin riktning bestämd af denna verldsperiods andliga skaplynne;
den amerikanska demokratien har derimot först blifvit grundad
vid öfvergången till den modema tiden. Den tillhör företrädesvis
den moderna verldsepoken. Sinnet för frihet och laglighet
medförde kolonisterna från sitt hemland; men i den nya verlden kände
de sig äfven fria från motsatserna imellan de feodala och
stånds-elementen i moderlandet Från början framträdde här likheten
nybyggame imellan. De puritaner som slogo sig ner i Nya
England voro till största delen folk af medelklassen. Deras religiösa
tro var fientlig mot all hierarki; de ville alla vara medlemmar af
det kristna presterskapet och betraktade hvarandra som bröder.
Sinsimellan voro de förenade af gemensamma öden och
lidanden. Alla sökte de i det aflägsna landet säkerhet för
moderstatens och dess kyrkas förföljelser. De ville rädda sin religiösa och
politiska frihet. Deras idéer voro på en gång teokratiska och
demokratiska; de uppreste sig ej mot författningen, imot sitt
fäderneslands yttre ordning, de erkände konungens och parlamentets
myndighet, men de sökte dock så mycket som möjligt undandraga
sig bådas omedelbara inflytande, och då de nu voro på så stort
afstånd från moderlandet, hvilket endast föga bekymrade sig om
dem, hoppades de kunna grundlägga samhällen som hvilade på
alla medlemmarnes gemensamhetskänsla. På andra sidan om hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
