Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Demokratien. Dess historiska utveckling och betydelse för vår tid. Af J. C. Bluntschli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjelfmedveten hos de hvita nybyggarne genom jemförelsen med de
färgade och slafegame blefvo, som Burke anmärker, »endast desto
mera afundsjuka om sin frihet. Den syntes dem som en större
och värdefullare egendom, än i de länder der den, lika för alla,
är så utbredd och allmän som luften och ofta är förenad med
lågt arbete, stort elände och till det yttre liknar slafveriet.
Der-före håller folket i de södra kolonierna ännu hårdare fast vid
friheten och med ett mera högtsträfvande och okufligt sinne än
nordens befolkning.»
Som en ytterligare orsak till Nordamerikas demokratiska
utveckling anföres vanligen nybyggarnes religion. Detta antagande
är imellertid endast till en del riktigt. Det är visserligen
obestridligt, att de olika kristna bekännelsernas dogmer förete en viss
likhet med motsvarande satser i den politiska författningen. Man
kan jemföra den katolska kyrkan med monarkien, den episcopala
och lutherska med aristokratien och den reformerta med den
representativa demokratien. Också är det säkerligen ej af en
händelse som den republikanska författningen i nyare tider
företrädesvis i de protestantiska länderna lyckats bryta sig igenom. Icke
desto mindre är det förhastadt att sluta från den kyrkliga till den
politiska författningen. De olika religiösa bekännelserna kunna
ganska väl förlikas med alla politiska författningar. Det finnes
äfven demokratiska stater med katolsk befolkning och monarkier
med reformert befolkning. De nordamerikanska fristaterna sjelfva
rymma inom sig alla bekännelser. Men så till vida medverkade
det religiösa elementet, som anhängarne af olika trosläror alla voro
eniga i att i den nya verlden söka säkerhet för religiösa förföljelser
och frihet för sin kult. De reformerta puritanerna i Nya England
voro visserligen till en början likaså ofördragsamma imot andra
troende som deras biskopliga förföljare mot dem, men småningom
insägo äfven de skilnaden mellan den religiösa tron och statens
politiska författning och i det den senare gjordes oberoende af
den förra, blef den religiösa friheten en allmän, alla bekännelser
omfattande statsgrundsats. Med den religiösa friheten växte på
samma gång det politiska lifvets frihet och sjelfständighet »Det
finnes i de Förenta Staterna ingen religiös lära som visar sig
fientlig mot de demokratiska institutionerna; äfven de katolska
presterna skilja mellan två andliga system: i det ena gälla de
uppenbarade religionssanningarne, hvilka de utan motsägelse
underkastar sig; det andra, den politiska sanningens, system, betrakta
de som ett område hvilket Gud öfverlemnat åt menniskorn&s fria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
