Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Demokratien. Dess historiska utveckling och betydelse för vår tid. Af J. C. Bluntschli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pröfning och sjelfbestämmelse.» (Tocqueville, De la démocratie en
Amérique. I. 350).
I institutionerna uppenbarade sig nybyggarnes demokratiska
sinnelag, och institutionerna inverkade åter i samma riktning på
statens utveckling. Man öfverskattar ofta institutionernas magt öfver
menniskorna, i det man anser sig kunna omgestalta de politiska
förhållandena endast genom lagar och författningar. Man kan icke
frigöra ett ofritt folk genom att påtvinga det fria samhällsformer.
Institutioner som stå i strid med folkets natur och historia hafva
intet bestånd och intet iif. Men lika så ofta underskattas
institutionernas värde och inflytande, då de förklaras för onyttiga och
endast folkandens vexlande tycken beaktas. Institutionernas
beskaffenhet, der de en gång blifvit verkliga och lefvande, utöfvar en
uppfostrande magt på de följande generationerna och betryggar
fort-varon af den politik, hvars uttryck de äro.
Såsom sådana för utbildningen af den representativa
demokratien vigtiga institutioner må företrädesvis nämnas; 1) Ben fria
kommunalförfattningen, i hvilken alla medborgare hade del. Den
är i Amerika äldre än grefskapen, liksom dessa äro äldre än
staterna och staterna äldre än unionen; 2) Folkskolan, hvilken redan
tidigt betraktades som en kommunens gemensamma angelägenhet;
3) Jurymännens medverkan vid den civila- och kriminella
lagskip-ningen; 4) Representantförsamlingarna för lagstiftning,
beskattning och kontroll öfver landets förvaltning; 5) Utväljandet af
guvernören och de biträdande rådsherrarne, och 6) Den korta tid
för hvilken embetsmännen valdes. Vi finna alla dessa institutioner
införda redan i första hälften af det sjuttonde århundradet. Under
deras skydd lärde nordamerikanarne att styra sig sjelfva. De samma
fortverkade öfver ett århundrade, till dess ändtligen demokratien,
som tillvext i magt och styrka, skilde sig från moderlandet i följd
af oafhängighetsförklaringen och frihetskriget och den nya statens
konstitution blef bragt i öfverensstämmelse med dess grundsatser.
Den representativa demokratiens utvecklingshistoria i Schweiz
har i flera hänseenden försiggått på ett olika sätt. De äldre
schweiziska fristaterna hafva grundat sin oafhängighet under skydd af tyska
konungar men i kamp med furstarne och adeln. Kärnan af
desamma utgjordes af ett fritt borgerskap i städerna och en fri allmoge
på landet. Äfven den allemaniska stammen röjer en djerf
frihetskänsla och i bergstrakterna liksom i den nya verldens ogästvänliga
nejder kunde männens sjelftillit och kraft öfvas och stärkas. I
religiöst hänseende verkade åtskilliga omständigheter gynnsamt för
en utveckling i demokratisk riktning. Den reformerta bekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
