Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om bronskulturen i Skandinavien. Af Sven Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lingen för alla andra. Om Kassiteridema liggat, som H. påstår, i
Spanien (Gallicien), hur skulle fenicema då hafva kunnat träffa
dem, när de seglar rakt i norr, från Cap Finisterre ut i öppna
hafvet? Och det var dock detta de gjorde. Hr H. vill ej tillåta
fenicerna att hafva kommit längre i vester än till Cap Finisterre;
hans egen sagesman Strabo tillåter dem dock att segla från detta
Cap långt ut i öppna hafvet åt norr, för att der träffa tennöamv.
Men hur kunde H. till den grad misstaga sig? Skulle det verkligen
vara hans fulla allvar? Man skulle nästan kunna tvifla på att han
så illa förstått sin Strabo.
Det är en för vårt ämne högst intressant underrättelse, som
Strabo bekräftar, att fenicerna »från de allra äldsta tiderna» voro
de ende som från Gades kommo till Kassiteriderna för att drifva
handel, och dolde denna segling för alla andra. Yi skola sedan
se att andra folk visste att tennet kom från Gades till Orienten,
men de visste ej hvarifrån det kommit till Gades. Äfven detta
bevisar således att Godes, »från de allra äldsta tiderna» (se ofvan)
var stapelplats för handeln mellan medelhafvet och Vesterhafvet.
Således ‘ fick hr H. intet medhåll af Strabo. Vi skola nu se
hvad Diodorus Siculus, som äfven blifvit af H. åberopad, har att
säga om saken. I 5:te boken 38 kap. yttrar han att ofvan om
Lusitanien finnes mycket tenn på öar som derför kallas Cassiterides,
och att de ligga ute i verldshafvet gent imot Iberien. Således
säger han detsamma som Strabo: att Cassiteriderna ligga ute i
verldshafvet Och i samma 5:te bok 22 kap. att de som bo vid
Britannien8 udde Bolerium bruka föra tenn till en närbelägen ö,
som hette Veitis. Bolerium är Landsend, den yttersta S. V.
spetsen af Britannien, hvaraf Shillyöarne synas utgöra en fortsättning,
och nära Cornwalls grufvor. Det är således icke svårt att se hvar
deras Cassiterides lågo. — Således fick hr H. icke heller här något
medhåll.
Vi vända oss nu till Pomponius Mela som bör känna saken
bäst, menar H., då han »till på köpet var spanjor». Dock är
landskapet Boetica, der Mela var född, skildt genom hela det öfriga Spanien
och Portugal från Gallicien, der tennet fanns, och der han sannolikt
aldrig varit; också har han ganska litet och detta lilla något oklart
att säga derom. Men alla hans kommentatorer förklara honom i
öfverensstämmelse med de förra. Man hoppas derför att
Kassiteriderna få vara Shillyöarna, hädanefter som hittills.
Men alla här anförda författare lefde på en tid, då romarne
redan förstört Carthagos magt och gjort segelleden fri till de
bri-tanniska tennöama, om hvilka de således kunde hafva kunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
