Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om bronskulturen i Skandinavien. Af Sven Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom vi nu hafva visat Men så länge fenicerna förmådde
hemlighålla denna segling, kunde ingen veta hvar tennet kom ifrån.
Herodotus (450 f. Kr.) kände icke noga stället hvarken hvarifrån.
tennet eller bemstenen kom till grekerna; han visste dock med
visshet att det kom’ från de yttersta landsändame åt vester till,
och således visste han bestämdt att bemstenen hvarken kom från
Preussen eller från Adriatiska hafvet, som hr H. nu vill inbilla
sina, som han synes mena, alltför godtrogna läsare.
Men då hr H. är så angelägen att få något bevis på att
feni-ceraa fingo tenn från Spanien, kan man verkligen undra öfver att
han ej dragit sig till minnes Hesekiels glänsande beskrifning öfver
Tyrus, der i 27 kap. 12 v. verkligen förekommer att tenn var bland
de handelsvaror, som kommo från Spanien (Tarsis) till Tyrus. Men
det är klart att judarae i 6:te århundradet (588) väl kunde veta
att tennet, som fördes till Tyrus, kom från stapelplatsen Gadir,
som låg i Spanien, men de kunde ej veta hvarifrån det kommit
till Spanien, ty ännu i nämnde århundrade hade fenicerna förmått
hålla segelleden till tennlandet hemlig; ännu hade icke Publ.
Crassus gjort seglingen dit fri för alla, hvilket först skedde i en
långt senare tid.
Men ännu ett starkt bevis att forntidens tennland var
Com-wall, äro grufvorna der, hvilka genom sin vidsträckthet och
ofantliga urhålkningar visa att de under årtusenden varit bearbetade.
Jag kom händelsevis icke till Comwall; jag har läst Alphonse
Esquiros beskrifning och gjort några anteckningar, men jag har
ej förf:s arbete tillhands. Den öppna urhålkningen är åtminstone
en (engelsk) mil i omkrets och öfver 150 fots djup; de så kallade
underhafisgrufvorna sträcka sig under hafvets botten, några mer
än en half mil ut under hafvet Invåname uppgifvas hafva stor
likhet med de gamle spanjorerna och vara afkomlingar af fenicer
som blifvit qvar för att bearbeta grufvorna *). Men nog härom.
Nu måste vi gå tillbaka för att fä reda på hvar H. fått veta
»att bemsten verkligen finnes vid Adriatiska hafvet» och om der
också står att den fanns der äfven på fenicemas tid. Detta är
naturligtvis hans mening, ty i annat fall och om den endast funnits
under en senare tid, skulle hans meddelade underrättelse derom
blott varit ett infall för att borttaga sannolikheten från uppgiften
att bernstenen på Mosis tid kommit från Danmarks kust. Men
är det möjligt att H. kunnat vara okunnig om Herodots så
bestämda uppgift att bemstenen kommit till grekerna från Europas
1) Jmfr. Nilssons Bidrag sid. 16, efter J. Hadgson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
