Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om bronskulturen i Skandinavien. Af Sven Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hercules (Baal) och att denne Hercules var den feniciske Baal
Melkarth kan så mycket mindre betviflas, som tyriska köpmän på
Malta låtit uppsätta en votivtafla, hvars feniciska inskrift är af
stort intresse för den feniciska palæografiens historia. Originalet
och öfversättningen finnes hos Movers: Lie Phoenizier U. 2. p. 350.
En annan fenicisk inskription är funnen på Malta och anses
tillhöra Baal-Chamman som i biblen kallas Cham; dessa tempelruiner
kallas Hadjar Cham.
Äfven Maltas nuvarande fornforskare veta mycket väl att
tempelruinerna äro af feniciskt ursprung. Jag har i mitt arbete
Bronsåldern ofta citerat den lilla förträffliga boken i
duodes-format: Description of Malta and Gozzo hy G. P. Badyer, Valetta
1851, der detta af författaren som ögonvittne utförligt bevisas.
Och nyligen har jag fått mig tillsända förhandlingarna vid
arkeologiska kongressen i Norwich 1868, hvilken jag äfven bevistade,
och i hvilka förhandlingar mr Furse, pag. 407 och följande
skrif-ver on the préhistoric monuments in the istands of Malta and
Gozzo, och der ej sättes i fråga att de ju äro feniciska. Dessutom
har ju äfven hr Lenormant åberopat omamenterna på
tempelruinerna som bevis på att de äro af fenicisk upprinnelse.
Jag har ansett mig böra något utförligare behandla detta
ämne; ty vissheten om att nämnde tempelruiner tillhört
ifrågavarande semitiska folk, underhjelper till en god del bevisen för samma
folks vidare framträngande och kolonianläggningar i det vestra
Europas kustländer.
Hvad min recensent beträffar, så måste han väl inse att han
äfven i detta afseendet förlupit sig, då han utan undersökning
rusat åstad för att inför allmänheten framlägga ett
misstroendevotum mot en annan författare. Jag vill råda hr H. att han
bättre ser sig för, då han nästa gång söker nedsätta en annans
anseende, ty i annat fall kan lätt hända, att han så nedsätter sitt
eget, att hädanefter ingen sätter tro till hans uppgifter.
Nu vilja vi i korthet företaga granskningen af recensentens
utlåtande rörande Kiviksmonumentet. Äfven härvid tager han sig
en afgörande ton; han undervisar oss om att »om man vill tyda ett
folks bildskrift, måste man förfoga öfver ett större antal exemplar;
och då N. icke vill sammanställa Kiviksfigurema och nordens
öf-riga hällristningar, så saknas här tillfälle till jemforelse och en
antaglig tolkning». Således synes H. mena att jag kommit till
»en antaglig tolkning», om jag velat jemfÖra Kiviksfigurema med
de ohyggligt obscena figurerna på hällame i Viken (Bohuslän),
som både i anseende till tillverkningssätt och uttryck äro himmels-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
